Forskare vid Uppsala universitet och Karolinska institutet har genomfört en banbrytande studie som syftar till att förstå skillnaderna i immunförsvaret mellan män och kvinnor. Nils Landegren, en av forskarna bakom studien, betonar vikten av att få veta mer om dessa biologiska skillnader för att framtida behandlingar ska kunna anpassas mer precist.

Det har länge varit känt att det finns signifikanta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på sjukdomar. Män har visat sig ha högre dödlighet vid infektioner, inklusive covid-19, medan kvinnor är mer benägna att drabbas av autoimmuna sjukdomar som SLE och Sjögrens syndrom. Tidigare forskning har visat att dessa skillnader kan relateras till gener och könshormoner, men det har varit oklart vilken faktor som har störst påverkan.

I en unik analys studerade forskarna 23 transpersoner som genomgått könsbekräftande hormonbehandling. Personerna hade fötts som kvinnor men behandlades med det manliga könshormonet testosteron i vuxen ålder. Denna metod möjliggör en djupare insikt i hur immunsystemet kan anpassas och regleras av könshormon, utan att genetiska faktorer förändras.

”Genom att studera individer som befinner sig i en hormonell omställning får vi en unik möjlighet att kartlägga hur immunförsvaret fungerar under sådana förändringar," förklarar Petter Brodin, professor vid Karolinska institutet.

Studien, som publicerades i den respekterade vetenskapliga tidskriften Nature, ger en djupare förståelse för hur könshormoner påverkar immunsystemet och dess olika delar. Resultaten tyder på att en ökning av testosteron och en minskning av östrogen kan påverka balansen mellan viktiga immunologiska signalsystem, vilket kan ge insikter kring autoimmuna tillstånd och infektionsresistens.

”Vi observerade att testosteron dämpade immunförsvaret mot virus, medan det samtidigt intensifierade vissa pro-inflammatoriska processer som bekämpar bakterier. Det visar på en komplex balans som könshormonerna styr,” säger Brodin.

Resultaten öppnar dörrar för ny och spännande forskning, inklusive potentiella nya behandlingsmetoder för autoimmuna sjukdomar och svåra infektioner. Särskilt positivt är att studien kan bidra till att förstå de långsiktiga hälsokonsekvenserna för transpersoner som genomgår hormonbehandling, där det idag saknas tillräcklig kunskap.

”Vi är bara i början av att utforska detta område. Detta var en pilotstudie och vi planerar att så småningom genomföra fler studier för att få en mer heltäckande bild,” avslutar Olle Kämpe, professor vid Karolinska institutet.

Världen av könshormoner och immunförsvaret har precis börjat öppna sig för forskningen, och vi kan se fram emot fler banbrytande upptäckter!