En stor undersökning av amerikanska forskare har nu avslöjat hur behandling med semaglutid och andra GLP-1-analoger påverkar risken för hela 175 olika sjukdomar och tillstånd jämfört med traditionella glukossänkande medel.

Fördelarna är imponerande – forskarna noterar en minskad risk för hela 42 olika hälsoutfall! Bland dessa finner vi en betydligt lägre risk för djup ventrombos, lungembolism, Alzheimers sjukdom, beroendesjukdomar, schizofreni och även krampanfall.

Men vänta – det finns också en varning. Behandlingen kan leda till ökad risk för 19 negativa utfall, inklusive vanliga gastrointestinala biverkningar som illamående, förstoppning och diarré. Dessutom rapporteras en ökad risk för artrit.

Dessa fynd bygger på en massiv databas med information från nästan två miljoner personer med typ 2-diabetes som har följts under närmare fyra år. Av dessa fick drygt 200 000 personer behandling med GLP-1-analoger medan 1,7 miljoner agerade kontrollgrupp med andra glukossänkande medel.

Ylva Trolle Lagerros, obesitasläkare och professor vid Karolinska institutet, beskriver resultaten som spännande. "Det visar att GLP-1-analoger kan ha många fler positiva effekter än bara viktnedgång. Kanske kommer dessa läkemedel att få utvidgade indikationer i framtiden!"

Men ett viktigt perspektiv måste påpekas: eftersom detta är en observationsstudie kan inga specifika orsakssamband fastställas.

Trolle Lagerros poängterar att läkare inte ska vara allt för tveksamma till att ordinera GLP-1-analoger till patienter med obesitas. "Visst, det finns biverkningar, men biverkningarna av att vara överviktig är ofta mycket mer allvarliga på lång sikt."

Enligt Lagerros kan också den minskade risken för neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers, delvis kopplas till den viktminskning som behandlingarna för med sig. Men hon framhåller att detta inte är den enda faktorn. "Vi har GLP-1-receptorer i hela kroppen, även i hjärnan, vilket kan förklara de gynnsamma effekterna."

Överraskande nog visade studien att personer som behandlades med GLP-1-analoger löpte en lägre risk för krampanfall. Samtidigt konstaterade Lagerros att den ökade risken för ledvärk och artrit hos dessa patienter är något som förtjänar mer uppmärksamhet i kommande studier.

I sin roll som medicinskt ledningsansvarig på Centrum för obesitas i Stockholm leder Lagerros en global fas III-studie initierad av Boehringer Ingelheim, men hon mottar ingen ekonomisk ersättning för detta. Med denna omfattande och banbrytande forskning i ryggen kan vi förvänta oss fler spännande upptäckter kring obesitasläkemedel i framtiden. Håll ögonen öppna – revolutionen inom läkemedelsbehandling av obesitas är här!