En ny klinisk studie vid Akademiska sjukhuset i Uppsala ger hopp om en framtid utan typ 1-diabetes. I studien prövas en banbrytande behandling där genmodifierade insulinproducerande celler transplanteras till patienter utan att behöva använda immundämpande mediciner. Den första försökspatienten har fått dessa celler injicerade i sin underarm, och professor Per-Ola Carlsson rapporterar att patienten mår utmärkt med inga biverkningar.

"Detta kan vara den stora lösningen för drabbade", säger Carlsson, som är ledare för forskningen och är verksam vid endokrin- och diabetessektionen.

Efter att cellerna injicerades har det nu gått över en månad, och den positiva signalen är att kroppen inte stöter bort dem. Trots detta behöver mer forskning göras för att förstå och verifiera metoden på en större skala, en process som beräknas ta ungefär tio år i och med behovet av noggranna studier för att garantera säkerhet och effektivitet.

Carlsson betonar att det vore en stor lättnad för patienter som idag är beroende av livslånga insulininjektioner, eftersom immundämpande läkemedel kan öka risken för andra sjukdomar, inklusive olika typer av cancer.

Forskarna planerar att injicera celler på ytterligare en försökspatient inom kort för att samla mer data och optimera behandlingen. En annan expert, professor Mikael Rydén från Karolinska institutet, delar uppfattningen om studiens lovande potential men påpekar att resultaten behöver granskas av externa experter innan man drar definitiva slutsatser.

I Sverige lever omkring 600 000 människor med diabetes. Utav dessa soffas en stor del, cirka 85-90 procent, av typ 2-diabetes, medan ungefär 150 000 människor beräknas ha typ 1-diabetes utan att vara medvetna om sin diagnos. Symboliken av detta genombrott kan alltså få stor inverkan för att förändra livet för många, som den 22-åriga Aline, som säger att ett botemedel mot diabetes skulle förändra hela hennes liv.

Typ 1-diabetes är en sjukdom där immunförsvaret tyvärr bryter ner de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket gör det livsnödvändigt för patienter att använda insulin. Vanliga tidiga tecken inkluderar stor urinmängd, ökad törst och onormal trötthet.

Låt oss hålla tummarna för att denna lovande forskning fortsätter och leder till genombrott som kan förändra livet för så många.