
Revolutionerande Blodprov Kan Förutsäga Demens hos Personer med Downs Syndrom
2025-08-27
Författare: William
Ny Studie Visar Lovande Resultat
Personer med Downs syndrom löper en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom, men nu har en banbrytande studie visat att specifika biomarkörer i blodet kan underlätta tidig diagnos av kognitiva försämringar. Detta kan revolutionera vår förståelse och behandlingen av demens.
Ökande Livslängd, Ökande Risk
Sedan 1980-talet har medellivslängden för personer med Downs syndrom ökat från 25 till omkring 60 år, främst tack vare förbättrad hjärtsjukvård. Men denna ökning har tyvärr också lett till Alzheimers som den vanligaste dödsorsaken bland denna grupp. Sjukdomen får nu en mer framträdande plats i vården.
Svårigheter vid Diagnos
Tidigare har det varit en utmaning att diagnostisera Alzheimers hos personer med Downs syndrom, eftersom intellektuell funktionsnedsättning kan försvåra identifieringen av sjukdomen. Forskningen visar att det behövs objektiva biomarkörer för att noggrant kunna bedöma kognitiva försämringar.
Nyckelprotein Avslöjar Tysta Tecken
P-tau217, en viktig biomarkör för Alzheimers, har visat sig vara pålitlig hos äldre utan Downs syndrom. Forskare har nu upptäckt att även proteinet GFAP, som produceras av hjärnans astrocyter, kan ge värdefulla insikter. Förhöjda nivåer av GFAP indikerar att stödjecellerna i hjärnan kan vara under stress, något som ofta ses vid Alzheimers sjukdom.
Innovativa Rön Från Femårig Studie
I en grundlig femårig studie av 258 personer med Downs syndrom, i snitt 45 år gamla, upptäckte forskare att nivåerna av p-tau217 i blodet korrelerade med minnesförsämringar och demensutveckling. Resultaten pekar på att en kombination av p-tau217 och GFAP kan innebära ett genombrott för att förutsäga sjukdomsförloppet.
En Ny Era Inom Sjukvården
Dessa blodprov kan snart bli standardverktyg inom sjukvården för att förutse och förebygga hälsoproblem hos personer med Downs syndrom. Genom att använda dessa tester kan vården utveckla mer skräddarsydda och effektiva behandlingsstrategier.
Shorena Janelidze, minnesforskare vid Lunds universitet, betonar att detta också kan underlätta rekrytering av deltagare till kliniska prövningar för potentiella behandlingar.