Män som har sex med män har länge betraktats som en särskild riskgrupp vid blodgivning, vilket har gjort det svårt för många att bidra. Men nu är förändringar på gång som lovar en mer rättvis blodgivningsprocess!

Linda Savolainen, utredare på Socialstyrelsen, meddelar att förändringarna syftar till att göra blodgivningen mer jämlik för alla.

I dagsläget måste personer i riskgrupper vänta sex månader innan de kan ge blod efter en potentiell smittorisk. Denna karenstid har skapat hinder för personer som tillhör gruppen män som har sex med män, vilket har gjort att många av dem avstår från att bidra med blod.

Det nya förslaget innebär att karenstiden för alla som byter sexualpartner, oavsett kön och sexuell läggning, kommer att sänkas till fyra månader. Detta innebär en stor förändring som potentiellt kan öka blodtillgången i Sverige.

En ny och mer känslig metod för screening av blodgivare, kallad NAT-test, planeras att införas. Genom detta test kommer smittor att kunna upptäckas snabbare än tidigare, vilket i sin tur förkortar tiden från smitta till upptäckte. Detta steg är avgörande för att kunna införa en individbaserad riskbedömning.

Tyvärr är det fortfarande oklart när dessa förändringar kan bli verklighet. Linda Savolainen förklarar att det krävs en ändring i Socialstyrelsens föreskrifter innan detta kan genomföras. Arbetet är igång, men det är svårt att säga exakt när det kommer att träda i kraft.

Flera länder, både inom och utanför EU, har redan implementerat en individbaserad riskbedömning för blodgivare, och Socialstyrelsen har studerat dessa modeller noggrant för att säkerställa att patientsäkerheten upprätthålls. Att Sverige tar efter dessa länder kan leda till en betydligt mer inkluderande och effektiv blodgivningsprocess.

Det är dags att skapa en mer rättvis och tillgänglig blodgivning för alla – för vi vet att varje dropp räknas!