Regeringens senaste förslag innebär en dramatisk förändring av strandskyddet, som redan idag är sårbart och ineffektivt. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen 2022 har hela 93 procent av de 693 granskade ansökningarna om exploateringar av stränder fått dispens, vilket väcker frågor om hur mycket skydd som verkligen existerar. År 2020 utfärdades över 8 000 dispenser, trots att reglerna ska vara strikta. Nu tar regeringen steget längre och föreslår att skyddet ska minskas ytterligare, trots att 60 procent av svenskarna och ledande naturorganisationer är emot dessa förändringar.

Den föreslagna ”liberaliseringen” av strandskyddet innebär att sjöar som är mindre än en hektar och vattendrag som är smalare än två meter helt ska undantas från skyddet. Dessutom kan strandskyddet upphävas för vattendrag upp till tre meter breda, under förutsättning att de har en gräns mot en sträcka där skyddet inte gäller och inte är viktigt för skyddets syften.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari beskriver detta som ett ”viktigt steg” mot en mer liberal strandskyddspolicy. Hon betonar att det finns ett stort behov av reformer för att göra skyddet mer ändamålsenligt och öka acceptansen bland allmänheten.

Länsstyrelserna ges också begränsade befogenheter att införa strandskydd på dessa små vatten, och i sådana fall kommer skyddet att gälla maximalt 100 meter från strandlinjen.

Tre av fyra svenskar rapporteras vara oroade över förslaget och dess potentiella konsekvenser för miljön och den biologiska mångfalden. Kritiker menar att förslaget riskerar att leda till en ökad exploatering av känsliga områden, vilket kan få förödande effekter på vattenlevande ekosystem och friluftslivet.

Propositionen förväntas presenteras i början av nästa år och ändringarna planeras att träda i kraft den 1 juli 2025. Frågan som nu ställs är hur dessa förändringar kommer att påverka Sveriges natur och framtida generations möjligheter att njuta av våra värdefulla sjöar och stränder?