En Farofylld Reform för Skolan

När regeringen nu föreslår att reglera lärares undervisningstid från läsåret 2027/28, med en märkostnad på 2,5 miljarder kronor, är det uppenbart att budgeten är kraftigt underfinansierad. Denna reform, snarare än att åtgärda skolans problem, hotar att leda till nedskärningar i andra viktiga delar av utbildningssystemet.

Resursbristen Kan Kosta för Mycket

Enligt våra beräkningar skulle det behövas minst tre gånger så mycket resurser för att verkligen kunna förbättra undervisningen. Detta faktum delas av flera andra aktörer inom utbildningssektorn. Den nuvarande reformen är långt ifrån tillräcklig för att lösa de verkliga problemen som skolorna står inför.

Lärarnas Arbetsvillkor Under Granskning

Som arbetsgivare strävar vi efter att förbättra arbetsvillkoren för våra lärare, minska stressnivåerna och se till att de har tillräckligt med tid för planering. Lärare vittnar om att de ständigt har för mycket att göra och för lite tid, och detta problem förvärras ytterligare när staten detaljreglerar deras arbetssituation.

En Invändning mot Den Svenska Modellen

Regeringens inblandning i lärarens villkor är ett tydligt ingrepp i den svenska modellen, där fackliga organisationer och arbetsgivare tillsammans förhandlar om villkor. Den svenska modellen har historiskt sett bidragit till goda arbetsvillkor och stärkt välfärden, särskilt för våra lärare.

Frågetecken kring Regeringens Strategi

Trots att vi som arbetsgivare arbetar aktivt med dessa frågor, visar vi stöd för regeringens underfinansierade reformer. Vi är däremot villiga att samarbeta med Sveriges Lärare för att skapa effektiva lösningar angående undervisningstid och planeringstid, för att stärka läraryrkets attraktivitet.

Tidsramar och Budgetar Borde Prioriteras

Regeringen har valt att vänta i två år med denna reform, vilket innebär att resurserna inte ens är beredda i den kommande budgeten för 2026. Först till höstterminen 2027 ska pengarna avsättas. Vi borde snarare hitta lösningar tillsammans för att underlätta för lärarna snabbare.

Kostnaderna Rasar – Vem Får Betala?

När kostnaderna för reformen är minst tre gånger så höga som regeringens budget för den, innebär det en direkt risk för nedskärningar i andra skolområden. Detta får konsekvenser för våra barn och elever, en situation som vi alla bör sträva efter att undvika.

Anders Henriksson, ordförande, SKR Leif Sandberg, vice ordförande, SKR