Under den senaste månaden har de långsiktiga marknadsräntorna, som sätter nivån för räntorna på bundna bolån, stigit kraftigt. Föregående vecka höjde SBAB sina räntor för lån med längre bindningstider, och i måndags följde Danske Bank efter.

Den främsta orsaken bakom detta är den starka ekonomiska utvecklingen i USA som överträffar förväntningarna. Den nya presidenten Donald Trumps förslag om att införa höga importtullar, tillsammans med en inflation som inte sjunker lika snabbt som den amerikanska centralbanken prognostiserat, har lett till ökade långräntor. Detta har i sin tur påverkat de europeiska och svenska marknaderna.

– Konsumenterna kanske funderar på vad som sker nu när vi både hör att räntorna sänks och höjs, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.

Detta sker samtidigt som Riksbanken nyligen sänkte styrräntan och har indikerat ytterligare sänkningar under våren. Den komplexa situationen beror på att den rörliga tremånadersräntan för bolån följer styrräntan, medan räntan för de bundna lånen baseras på long-term bostadsobligationer. Med andra ord, vad marknaden tror om räntan om två, fem eller tio år.

– Det är inte bara lilla Sverige som styr; det handlar mer om den globala ekonomin med USA som en ledande aktör, förklarar Linda Hasselvik.

Under hösten har snitträntorna för bundna bolån legat klart lägre än den rörliga räntan, men nu verkar det som att detta gap håller på att stängas. Många bedömare tror nämligen att Riksbanken kommer att behöva sänka styrräntan mer än förväntat. Swedbank förutspår att den rörliga bolåneräntan kommer att sjunka till 2,85 procent i juni, för att sedan stabiliseras.

– Vår uppfattning är att Riksbanken måste sänka mer än vad deras senaste prognos antyder. Detta beror på att den väntade återhämtningen i svensk ekonomi, som vi har förväntat oss länge nu, fortfarande är på väg, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Bankernas prognoser tyder på att incitamenten för att binda räntan minskar framöver. SEB:s privatekonom Américo Fernández tycker att den som funderar på att binda bör göra en noggrann kalkyl kring om det verkligen lönar sig.

– Med stor sannolikhet är det inte värt för någon att binda lånet på ett år. Istället bör man överväga längre bindningstider, oftast två till tre år, och räntan bör ligga strax under tre procent för att det ska vara fördelaktigt. Om räntan är högre kan det vara klokt att ha is i magen, säger han.

Det är dock viktigt att alltid ta hänsyn till sin egen hushållsekonomi. Har man små marginaler eller känner sig osäker inför framtiden kan det finnas fördelar med att binda räntan.

– Om man överväger att binda bör man göra det nu i januari. Om vi ser framåt talas det mycket om nya USA-tullar som kan få inflationspåverkan, vilket talar för ett fortsatt tryck på de långsiktiga räntorna. Känner man sig osäker kan man alltid binda en del av bolånet för att minska riskerna, säger Américo Fernández.

Linda Hasselvik på SBAB påpekar att det historiskt sett har varit billigare med rörliga lån jämfört med bundna, men tillägger att det för vissa individer kan vara värt att betala lite mer för ökad förutsägbarhet.

– Vissa påverkas mer av ekonomisk osäkerhet än andra. Om man känner sig stressad kanske det är värt att betala den där premien som vanligtvis följer med bundna lån.