
Pussy Riot döms till fängelse i Ryssland – en protest mot Putin som skakar världen!
2025-09-15
Författare: Axel
Kraftfull protest från Pussy Riot
Det ryska punkbandet Pussy Riot har återigen gjort rubriker, denna gång efter att fem av deras medlemmar dömts till långa fängelsestraff. Detta efter deras kontroversiella protestlåt "Mama, don’t watch tv", som riktar stark kritik mot president Vladimir Putin och hans regim.
En chockerande uppträdande
Under ett uppträdande förra året utförde en av medlemmarna en skandalös handling – hon kissade på en bild av Putin, en gest som signalerar deras djupa avsky mot landets ledarskap. Denna provokation har nu lett till att banden står inför stränga straff.
”En terroristregim” enligt bandet
I ett uttalande kopplat till låtsläppet fördömer Pussy Riot Putin och hans stödtrupper som ”krigsförbrytare”. De kallar regimen för en terroristregim och försöker lyfta fram de grymma verkligheterna av kriget, där civila olyckligtvis har drabbats hårt.
Domstolen fäller för 'desinformation'
En moskvas domstol beslutade att döma medlemmarna i deras frånvaro för att de påstått spridit 'desinformation' om den ryska militären. Åklagaren hävdade att bandet felaktigt hävdat att ryska soldater dödar civila i Ukraina, trots att FN:s rapporter bekräftar att så är fallet.
Hårda straff för banden
Maria Aljochina, bandets frontfigur, får den tuffaste domen – 13 års fängelse. Övriga medlemmar, inklusive Taso Pletner, döms till 11 år, medan Olga Borisova, Diana Burkot och Alina Petrova får nio år. Detta sker medan de alla lever i exil sedan flera år tillbaka.
Politisk repression i fokus
Pussy Riot meddelar att de kommer att överklaga straffet, som de anser vara rent politiskt motiverat. Genom sitt konstnärliga uttryck fortsätter de att utmana den ryska statens tyranni och kämpar för den fria ytan.
Protesten fortsätter globalt
Medan Pussy Riot står inför rättvisans klor, pågår en global diskussion om yttrandefrihet och konstnärlig frihet. Deras kamp och uthållighet inspirerar människor världen över att ställa frågor om makt och mänskliga rättigheter – en riktigt revolutionär ton i en tid av repression.