Introduktion

En ny studie från Linköpings universitet, finansierad av Svenska cheerleadingförbundet, avslöjar chockerande fakta om psykiska övergrepp inom cheerleading. En av fyra tillfrågade cheerleaders har upplevt psykiska övergrepp, vilket väcker frågor om kulturen inom sporten.

Studien i korthet

Studien, publicerad i Journal of Sports Sciences, baseras på en enkät som skickades ut till cirka 800 nuvarande och före detta cheerleaders, där ungefär 35 procent svarade. Trots den låga svarsfrekvensen belyser resultaten ett djupt rotat problem som kan vara en av anledningarna till att många slutar med cheerleading i tidig ålder.

Expertens insikter

Doktor Carolina Lundqvist, expert på psykologi och idrottsvetenskap, berättar att deltagarna har rapporterat om en rad subtila men skadliga beteenden, inklusive utfrysning, förnedring och känslan av att bli nedvärderad. "Det handlar om att känna sig icke-hörd och att pressas att utföra aktiviteter som inte känns bekväma," förklarar hon.

Kultur och identitet

Katarina Eriksson, generalsekreterare för Svenska cheerleadingförbundet, framhäver att många unga cheerleaders inte känner sig sedda för vem de är som individer. Istället upplevs det som att deras värde enbart ligger i vad de tillför laget, vilket kan leda till en skadlig och pressande miljö.

Ledare och ansvar

Ytterligare ett problem är att unga ledare ofta befinner sig i maktpositioner utan tillräcklig erfarenhet eller stöd. I cheerleading, där omkring 18 000 personer i Sverige deltar, är det vanligt att tränarna är bara något år äldre än atleterna de leder. Eriksson betonar vikten av att ha erfarna ledare för att skapa en trygg och positiv miljö.

Förbundets åtgärder

Förbundet arbetar aktivt med att längja kvar medlemmar i sporten och införa utbildningar för ledare. En ny uppförandekod har implementerats för att förbättra ledarskapet och skapa en mer stödjande träningsmiljö. Resultaten från studien har redan startat viktiga samtal kring ledarskap och ansvar inom sporterna.

Kroppstyp och press

Men det finns också en komplexitet i cheerleading som kan öka pressen på atleterna. För att ett cheerleadinglag ska fungera effektivt krävs olika kroppstyper, vilket kan minska risken för exempelvis ätstörningar. Emellertid kan detta också medföra en ökad press; som Eriksson uttrycker det, "Vad händer om jag är borta? Laget kan inte ens träna utan mig."

Avslutning

Det som är tänkt att vara en styrka, att varje individ känner sig unik och att de bidrar till lagets framgång, kan för vissa bli en tung börda. Denna studie lyfter fram brådskande frågor om mental hälsa och säkerhet inom cheerleading och visar att mer måste göras för att skydda de unga som engagerar sig i sporten.