En ny studie från Umeå universitet visar att de strikta restriktionerna under covid-19-pandemin har haft oväntade fördelar för små barns hälsa. Fanny Kelderer, doktorand och förstaförfattare till studien, förklarar att även om det kan vara bra för immunförsvaret att utsättas för smitta, tyder resultaten på att en begränsad exponering under de första månaderna av livet kan ha skyddande effekter. Barn som föddes under pandemin uppvisade färre astmaliknande symptom i nio månaders ålder, vilket kan vara en anmärkningsvärd upptäckte med tanke på den ökande astmaepidemin i många länder.

Studien, som omfattade över 3300 familjer som deltagit i befolkningsstudien Northpop, följde barnen till de var ett och ett halvt år gamla. Resultaten visade att striktare smittskyddsåtgärder sannolikt har begränsat barnens exponering för luftvägsinfektioner orsakade av både virus och bakterier. Dessa infektioner i spädbarnsåldern har kopplats till en ökad risk för astma senare i livet.

Forskare pekar också på att den minskade antibiotikaanvändningen under pandemin kan ha påverkat barnens tarmflora och därmed deras immunsystem, vilket kan ha bidragit till den observerade minskningen av astmasymptom. Tidigare forskning, inklusive studier inom Northpop-projektet, har visat på en koppling mellan tidig antibiotikabehandling och en ökad risk för astma.

Men det finns också en oro kring de potentiella långsiktiga effekterna av dessa restriktioner. Professor Christina West, som ansvarar för astma- och allergiforskningen inom Northpop, nämner att det är möjligt att den minskade exponeringen för virus och bakterier kan öka risken för andra allergiska sjukdomar, som eksem och matallergi, där tidig kontakt med allergener kan ge skydd.

Med unika möjligheter till forskning kring barns hälsa ger Northpop-studien insikter i hur pandemin kan ha påverkat dessa små individers utveckling. Forskarna samlar även in prover för att mer noggrant undersöka effekterna av covid-19 och hur omgivningsfaktorer påverkar mikrobiotan i tarmarna.

Studien publiceras i Journal of Allergy and Clinical Immunology, och resultaten kan ge viktig information för att förstå hur vi kan skydda framtida generationer, särskilt när det gäller hantering av infektioner och antibiotikaanvändning. Det kommer bli intressant att se hur dessa fynd utvecklas över tid och vilken påverkan pandemin verkligen har haft på barnens långsiktiga hälsa.