Trots vissa tvivelaktiga påståenden, avslöjar Einstürzende Neubauten en fantastisk förmåga att ge liv åt sina låtar och skapa en unik atmosfär. Under en nyligen avslutad extrakonsert på Fållan, där intresset var så stort att lördagens konsert sålde slut på ett ögonblick, bjöd bandet på en rad överraskningar och nostalgiska inslag.

Blixa Bargeld, frontfigur och sångare, berörde inte bara publiken med sin röst utan lät även åskådarna sjunga "Ja, må han leva" för att fira basisten Alexander Hackes födelsedag. Trots grundmaterialet från 2000-talet, inklusive deras senaste album ”Rampen (apm: alien pop music)”, fick vi även höra gammal goda låtar som ”How did I die?” från plattan ”Lament” – en påminnelse om bandets omfattande och djupa musikaliska arv.

En av höjdpunkterna var låten ”Sabrina” från ”Silence is sexy”, som visade sig vara en modern klassiker inom deras mer stillsamma repertoire. Einstürzende Neubauten, kända för sin unika ljuddesign och skrotmusik, har genom åren genomgått en förändring, ungefär som området runt konsertlokalen, vilket de ironiserar över i spår som ”Möbliertes Lied”.

Bandets stil har blivit en fusion av industrial och avant-garde med ett ständigt växande fokus på rytm och puls. Blixa Bargeld, som nu uppträder barfota med en käpp, delar personliga berättelser som berör, inklusive sin dotter som nu identifierar sig som son, och åhörarna svarar med enstormande applåder.

Bland extranumren framträdde ”Nagorny Karabach” som ett stillsamt men kraftfullt statement innan de avslutade med den redan klassiska baklängespsalmen ”Susej”. Med en nyfikenhet och kreativitet som få andra kan mäta sig med, fortsätter dessa tyska legender att mesmerisera sin publik. Detta är verkligen inte en dålig prestation av ett gäng tyska farbröder som med stor konstnärlighet lyckats behålla sin särart genom decennier.