Regeringens beslut och verklighet

Regeringen har beslutat att ordningsvakter ska bidra till att hålla ordning på gator och torg, men realiteten visar en annan bild. Polisen varnar för att många kommuner inte har råd att prioritera utbildning av ordningsvakter, vilket leder till en minskning i antalet utbildade vakter.

Polisens oro över minskningen

Per Engström, från polisens nationella operativa avdelning, uttrycker besvikelse. "Vi hade förväntat oss ett större antal", säger han. Detta sker i en tid där brottsligheten i Sverige har ökat markant, vilket har gjort frågan om lag och ordning till en av de viktigaste för väljarna.

Ekonomiska investeringar och brist på ordningsvakter

Under de senaste åren har regeringen lovat stora investeringar i polisen och rättsväsendet, med ett tillskott på 100 miljarder kronor under en femårsperiod. Trots detta är antalet ordningsvakter på väg att minska. Enligt de senaste siffrorna från polisen finns det nu endast 6 200 utbildade ordningsvakter, en minskning från 6 600 förra året.

Kommunernas ansvar och ekonomiska utmaningar

Ett nytt lagförslag som stiftades förra året har gett kommunerna ett brottsförebyggande ansvar, men de ekonomiska realiteterna tycks försvåra en upptrappning av ordningsvakter. Engström nämner att många kommuner står inför ekonomiska svårigheter, vilket minskar möjligheten att anställa och utbilda nya ordningsvakter.

Befogenheter och resurser

Trots att ordningsvakter får större befogenheter och anses kunna utföra vissa uppgifter som tidigare varit enbart för polisen, har inte denna förändring åtföljts av ökat ekonomiskt stöd till kommunerna. Det kommande året minskar regeringens generella bidrag till kommunerna med över en miljard jämfört med tidigare år.

Prioriteringar i kommunerna

Greta Berg, säkerhets- och trygghetsexpert på Sveriges kommuner och regioner (SKR), pekar på att kommunerna ändå bryter mot svårigheterna och prioriterar ordningsvakterna där det är absolut nödvändigt. "Ekonomin spelar givetvis en stor roll, men när behovet finns, så finns också resurserna", säger hon.

Politisk fokusering på trygghet

Det råder delade meningar om ordningsvakters roll. Kristdemokraternas och Moderaternas fokus på trygghet i Helsingborg har lett till ökade investeringar i ordningsvakter. "Trygghetsfrågan står högst på vår agenda och vi har ansökt om fler tillstånd för ordningsvakter", säger kommunalrådet Christian Orsing (M).

Framtiden för ordningsvakter

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) betonade nyligen i en debatt att ordningsvakternas roll kan bli ännu viktigare i framtiden. Han konstaterar att den nya lagstiftningen och investeringen i polistillväxt är avgörande för att säkerställa trygghet lokalnivå.

Integrering med polisen

Trots de utmaningar som ordningsvakter står inför, finns det planer på att integrera dem mer i polisens arbete. Stockholm kommer snart att starta ett pilotprojekt där ordningsvakterna kopplas närmare polisens verksamhet. "Vi tror på en mer flexibel och effektiv användning av vår personal", uttrycker Engström.

Slutord

Det är en tid av förändring för ordningsvakterna i Sverige, med större befogenheter och nya lagar som kan komma att påverka säkerhetsarbetet. Men frågan kvarstår: kommer detta att vara tillräckligt för att säkerställa ordning och trygghet i kommunerna?