Inom den svenska regeringen fanns en plan om att borda det kinesiska fartyget Yi Peng 3 och föra det till Göteborgs hamn. Tanken var att kineserna skulle frivilligt styra in i svenskt vatten där svensk lag skulle gälla.

Men istället för att följa planen, ankrade Yi Peng 3 strax söder om den danska ön Anholt, mitt i Kattegatt. Här låg fartyget stilla vecka efter vecka, trots konsekventa diplomatiska påtryckningar mot Peking för att få dem att beordra fartyget in i svenskt vatten. Under hela perioden bevakades fartyget av en gemensam marininsats från Tyskland, Danmark och den svenska kustbevakningen.

Den specifika platsen där fartyget lade till låg inom den danska ekonomiska zonen, vilket begränsade Sverige från att agera.

Kineserna valde dock att ignorera det svenska förslaget. Under en övervakning av fartyget med influgen personal tillät Kina, bland annat, svensk polis att närvara ombord, men utan befogenheter att ingripa.

Den 17-18 november drog Yi Peng 3 till sig medieblickar när två kommunikationskablar i Östersjön skadades. En av kablarna förbinder Tyskland med Finland, medan den andra kopplar samman Litauen med Sverige. Fartyget hade lastat olja i den ryska hamnen Ust-Luga och passerade genom den svenska ekonomiska zonen utanför Gotland innan det navigerade bortom Öland.

När kabelbrotten inträffade pekades Yi Peng 3 omedelbart ut som en potentiell misstänkt. Eftersom fartyget rörde sig på internationellt vatten var det omöjligt att ingripa enligt dagens internationella lagstiftning. Försvarsminister Pål Jonson uttalade: “Vi har haft flera incidenter som påverkar kritisk infrastruktur under ytan.”.

Trots att det gjordes flera försök att få Yi Peng 3 att gå in i svenskt territorialvatten, inklusive uppmaningar att förtöja i Göteborg, valde fartyget att avfärda alla uttalanden. Sista gången fartyget syntes i området var den 21 december, innan det lämnade området efter att ha genomgått en inspektion av kinesiska myndigheter.

Nu talar svenska myndigheter öppet om möjliga hybridoperationer, kopplade till den ryska så kallade skuggflottan, som tros vara inblandade i sabotage. Den exakta omfattningen och naturen av dessa operationer är för närvarande oklar, men de kan ha varit en del av en större strategi för att störa kritisk infrastruktur i regionen.

Sverige, Finland och andra Östersjöländer kämpar nu med pusslandet kring de avskurna kablarna och rapporter om fartyg som släpar ankare längs havsbotten. Pål Jonson har även nämnt betydelsefulla kablar mellan de baltiska länderna och Norden, som var nära att skadas. Fartyget Eagle S, som finska myndigheter bordade, är under utredning för att ha orsakat skador på El- och kommunikationskablar.

Ny forskning kan leda till starkare åtgärder i Östersjön. Med tanke på den ökande geopolitiska spänningen kan samarbete mellan de nordiska länderna och EU vara avgörande för att reagera på framtida hot och situationer. Vi kan därför förvänta oss fler insatser mot potentiella hot i den känsliga regionen.