ALLENTOWN, PENNSYLVANIA. Medan världen håller andan inför valresultatet, bläddrar jag tillbaka till en bok om amerikansk politik som skriven av ingen mindre än Sinclair Lewis.

Kandidaten i hans roman har en fenomenal förmåga att dra till sig stora folkmassor trots att han beskrivs som ”vulgär, nästan illiterat och en lätt avslöjad offentlig lögnare” med ”nästan idiotiska” idéer och en religiöshet som påminner om kringresande försäljare.

Språket i Lewis verk, ”Sånt händer inte här” från 1935, är skrämmande aktuellt. Figuren Berzelius Windrip, eller kort och gott Buzz, är en populistisk demagog som är fullständigt obildad och stoltserar med sin påstådda beläsenhet.

”Jag har i alla fall läst igenom Bibeln från pärm till pärm ungefär elva gånger,” säger Buzz, på ett sätt som starkt påminner om Donald Trumps ständiga skrävel om sin expertis inom varje område.

Den gemensamma nämnaren? Deras oförmåga att ta kritik. Buzz, som som barn ständigt fick höra att han var en ”tjockskalle”, tolkar det som att det är bättre att bli omtalad, oavsett innehåll, för att senare stå som en framgångsrik politiker.

Trumps ständiga behov av bekräftelse och hans skicklighet i att provocera för mediauppmärksamhet är slående likt Buzz.

Destagnera Buzzs karaktär i Lewis roman: han är en ”outtröttlig resetalare, skränig och humoristisk”. Han har, precis som Trump, förmåga att gissa sig till folkets åsikter och yrkar på att göra sitt land mäktigt igen.

Buzz Windrips centrala valbudskap, att återuppbygga Amerika, återspeglar Trumps mantra. De båda kandidaternas största väljarbas är de som känner sig försmådda i ett föränderligt samhälle.

Lewis hämtar även inspiration från samtidens oro över extremism. Buzz lovar att ”ställa till stortvätt” i Washington, medan Trump talar om att ”dränera träsket”. En annan skrämmande parallell är när Buzz använder en beväpnad milis, mycket som de som stormade Kapitolium den 6 januari 2021.

Sinclair Lewis var den första Nobelpristagaren i litteratur i USA, belönad 1930 för sin insats. Fem år senare publicerade han romanen som nu ges nytt liv i ljuset av de aktuella politiska händelserna världen över. Det är skrämmande hur en roman från 1935 kan spegla vår tid så exakt och väcka frågor om hur demokratin ska hantera de som utnyttjar dess svagheter för att undergräva den.

Vi står inför ett val som kan definiera framtiden, och frågan är: Hur ska vi skydda demokratin mot dem som förvränger den?