I en kommentar till Hanne Kjöllers krönika "Äntligen nyktrar vården till om postcovid" har nio forskare vid Institutionen för medicin Solna, Karolinska Institutet, samt Karolinska universitetssjukhuset uttryckt sina åsikter.

I sin krönika publicerad i SvD Ledare den 14 september ifrågasatte Kjöller utan vetenskapligt stöd postcovid och klassade det som en "kultursjukdom" som beror på patienternas attityder och samhällets inställning, snarare än en medicinskt definierad åkomma.

Det är av stor vikt att vi skapar medvetenhet inom både medicinsk och allmänhet om postcovid, en komplex och fortsatt oförstådd hälsofråga för många. Enligt pågående forskning är postcovid ett tillstånd där patienter kan uppleva långvariga symtom som utmattning, andningssvårigheter och kognitiva störningar långt efter att den akuta covid-19-infektionen har avtagit. Studier visar att så många som 10-30% av dem som har haft covid-19 kan drabbas av postcovid.

Nio undertecknare, bestående av ledande forskare och läkare från Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset, kräver nu att diskussionerna om postcovid ska baseras på vetenskaplig bevisning och att vi inte får förminska lidandet hos de drabbade. Det är nödvändigt att vi samarbetar för att förstå och hjälpa de som lider av dessa långvariga effekter av covidsjukdomen. Utan ordentlig forskning och stöd riskerar vi att förlora värdefull tid i kampen mot denna nya folkhälsoutmaning.

Framöver behövs en tvärvetenskaplig strategi för att bättre identifiera och behandla postcovid. Vi uppmanar till åtgärder som kan leda till medicinska framsteg och ett bättre stöd för de som kämpar med dessa komplicerade symtom. Låt oss ge röster åt de osynliga patienter vars liv har förändrats av postcovid!