Misstänksamma blickar och stängda munnar – många föräldrar känner igen frustrationen när deras barn vägrar äta det som erbjuds. Denna period är vanlig, och kan för många föräldrar leda till både irritation och skuldkänslor. Men ny forskning visar på en intressant aspekt av barnens matvanor: det handlar inte bara om smak, utan i stor utsträckning om gener.

En brittisk studie har undersökt äkbeteende hos 2 400 tvillingpar genom enkäter riktade till föräldrar. Genom att jämföra enäggstvillingar, som är genetiskt identiska, och tvåäggstvillingar, som delar 50 procent av sina gener, har forskarna kunnat skilja på genetiska och miljömässiga faktorer.

Studien, publicerad i Journal of Child Psychology and Psychiatry, visar att genetiken förklarade 60 procent av kräshet hos barn vid 16 månaders ålder, och hela 74 procent vid 13 års ålder. I tonåren påverkas matvanorna också i hög grad av kamrater, vilket kan leda till ytterligare förändringar i kostvanor.

Men även om generna spelar en stor roll, påverkar också familjedynamik och gemensamma måltider barnens matvanor. Dessa sociala faktorer är inte genetiskt betingade, utan är resultatet av delade upplevelser i barndomen.

Zeynep Nas, en av forskarna bakom studien, poängterar att det viktigaste budskapet är att kräshet inte mestadels beror på föräldraskap. Istället finns det genetiska skillnader som påverkar hur benägna barn är att vara kräsna.

Fascinerande nog visar forskningen också att en så kallad 'kinkighets-peak' inträffar vid sju års ålder, vilket innebär att barn i denna ålder kan vara extra svåra att tillfredsställa när det kommer till mat. Detta är en tidpunkt många föräldrar kanske redan har upplevt som utmanande.

Att förstå dessa faktorer kan hjälpa föräldrar att navigera genom dessa tuffa matperioder. Genom att vara medvetna om att en del av barnens preferenser kan bero på deras genetik, kan det bli lättare att hantera kräsna matvanor på ett mer avslappnat sätt.