Försvinnandet som chockade musikvärlden

Den 18 mars 1976 försvann den hyllade brasilianske pianisten Francisco Tenório Cerqueira Júnior, känd som Tenorinho, spårlöst i Buenos Aires. Med bara dagar kvar tills den argentinska militären tog makten, lämnade han sitt hotell vid tretiden på natten, för att köpa cigaretter och huvudvärkstabletter – och försvann från jordens yta.

Forskarnas långvariga sökande

Carlos Somigliana från Equipo Argentino de Antropología Forense (EAAF) har under flera år arbetat med att avslöja sanningen bakom militärjuntans brutalitet. Vittnen har under åren kommit fram med information som pekar på en mörk historia kring Tenorinhos försvinnande.

Bevisen som kommit fram

En man som arbetade i en tidningskiosk nära hotellet berättade att han sett Tenorinho bli bortförd i en grön Ford Falcon, ett fordon som blivit synonymt med militärens dödspatruller. Efter decennier av sökande har EAAF nu kunnat fastställa vad som hände den älskade pianisten.

En tragisk upptäckte

Genom att undersöka en akt relaterad till ett mordoffer, fann forskarna att hans kropp hade hittats på en obebodd tomt i Tigre den 20 mars 1976, med en dödsorsak av flera skottskador. Kvarlevorna begravdes i en massgrav, men fingeravtrycken registrerades.

Militärens grymma metoder

Trots den skrämmande miljön av tortyr och död, fortsatte byråkratisk registrering av dödsfall. EAAF lyckades, efter att ha testat fingeravtrycken mot en brasiliansk databas, bekräfta Tenorinhos identitet, vilket bekräftade att han blivit torterad och avrättad av militärerna.

Familjens sorg och krav på svar

Francisco Tenório Cerqueira Júnior hörde till bossa novas mest inflytelserika pianister, med en passion för musiken som många beundrade. Han lämnar efter sig fyra barn och sin hustru Carmen, som var gravid när han försvann. Tyvärr överlever inte Carmen och ett av barnen idag.

En gråtande familj som fortfarande söker svar

Familjen står nu med blandade känslor av lättnad och sorg över att få veta vad som hänt Tenorinho. ”Vi kräver svar. Vem dödade Tenorinho? Varför?” frågar de. En tragisk påminnelse om hur musikern, utan politiskt engagemang, ändå blev ett mål för en grym diktatur.