I månader har forskare kämpat för att förstå varför temperaturerna sköt i höjden under 2023. Nu tror man sig ha avslöjat orsaken: molnen försvann i snabb takt.

Under både 2023 och 2024 har vi sett temperaturrekord slås gång på gång. Klimatförändringar och väderfenomenet El Niño har båda bidragit till den extrema värmen, men ingen av dessa faktorer har helt kunnat förklara varför vi upplever så påtagliga temperaturstegringar. Genomsnittstemperaturerna har stigit med runt 1,5 grader över förindustriell nivå, vilket har stora konsekvenser för klimatet omkring oss.

Ett team av forskare från Alfred Wegener-institutet har nu kommit fram till att den minskade albedoeffekten - jordens förmåga att reflektera solljus - är nyckeln till att förstå dessa extrema väderförhållanden. Albedon har kontinuerligt minskat sedan 1970-talet, särskilt på grund av smältande polarisar och förändringar i havsnivåer.

Forskningen visar att 2023 resulterade i den lägsta albedoeffekten som uppmätts på länge, där antalet lågt liggande moln också minskat drastiskt, särskilt över hav och i Atlanten. Detta har lett till dramatiska temperaturvariationer – ett varningstecken för vad som komma skall.

Men vad ligger bakom detta fenomen? Forskare har föreslagit tre möjliga förklaringar:

1. Naturlig Variation

En enkel översikt av naturliga klimatcykler som kan förklara dessa förändringar, vilket skapar en illusion av att det inte finns någon anledning till oro.

2. Minskning av Aerosoler

Den globala nedgången av svavelpartiklar, som hjälper till att bilda moln, kan påverka molnmängden. Regleringar kring transport och föroreningar har minskat dessa partiklar under de senaste åren.

3. Koppling till Global Uppvärmning

Detta alternativ är betydligt mer oroande. Det tyder på att uppvärmningen i sig kan påverka hur molnbildningen fungerar, vilket har djupgående effekter på klimatet. Om våra förutsägelser är korrekta kan detta accelerera den globala uppvärmningen och driva temperaturerna över nivåer vi tidigare trott.

Molnbildning är en av klimatforskningens största osäkerhetsfaktorer. De kan både blockera solljus och hålla kvar värme, och förståelsen för dessa processer är fortfarande begränsad. NASA-forskaren Norman Loeb visar att den plötsliga uppgången i den globala temperaturen från 2013 hänger ihop med minskningen av molntäcket över haven.

Dessa observationer är särskilt oroande, eftersom de antyder att temperaturen kan permanenteras över 1,5-gradersgränsen tidigare än förväntat, vilket i sin tur skulle kräva mer drastiska åtgärder för att anpassa oss till framtida extremväder.

Tydliga varningssignaler har dykt upp de senaste åren, och forskare som Björn Stevens vid Max Planck-institutet poängterar vikten av att vi agerar snabbt. ”Detta indikerar en potentiell molnåterkoppling som är utom kontroll,” säger han.

Med tre alternativ framför oss, måste vi vid varje pris undvika de två farligaste dörrarna - dessa förändringar står nu i fokus för vår framtid och vad vårt nästa steg kommer att bli.