Underrättelsetjänsten Mossad, grundad 1949, har länge fått en kontroversiell stämpel som en av världens mest effektiva men också mest fruktade underrättelseorganisationer. Även om många av deras operationer är hemliga, finns det en rad kända händelser om deras insatser.

Senaste veckan inträffade en av de mest kraftfulla attackerna kopplade till Mossad, där mer än 4 000 kommunikationsapparater exploderade i Libanon och Syrien, vilket resulterade i döden av cirka 30 personer och många fler skadades. Jörgen Holmlund, lärare på Försvarshögskolan, betonar att detta inte är främmande för Mossad, som har en bukett av strategier och metoder för att genomföra sina uppdrag.

Mossad utmärker sig från andra underrättelseorganisationer genom sin aggressiva och offensiva strategi, vilket ofta kan leda till både misslyckanden och framgångar. Historiskt sett har de utfört en rad operationer, inklusive lönnmord på personer som de bedömer utgör ett hot mot Israel. Både USA och Israel har likväl använt sig av dessa metoder och har i vissa fall anklagats för utomrättsliga avrättningar.

En av de mest kända operationerna är kidnappningen av Adolf Eichmann, en av de centrala figurerna bakom Förintelsen, som 1960 greps av Mossad i Argentina efter mer än 15 års jakt. Eichmann fördes tillbaka till Israel, där han ställdes inför rätta. Dessutom spårar artikeln vålnaderifrån 1973, där sex oskyldiga män dödades av misstag i Lillehammer, Norge, när Mossad försökte eliminera en palestinsk ledare. Detta misslyckande ledde till en stor skandal och skadade Mossads rykte internationellt.

Mossad har också varit inblandad i mer moderna operationer, såsom Stuxnet, ett datavirus som var avsett att sabotera Irans kärnvapenanläggningar. Den tekniska sofistikeringen av denna operation har fått stor uppmärksamhet och ses som en ny era av cyberkrigföring.

Nyligen har Mossad fått skulden för mordet på den högt uppsatta Hamas-ledaren Ismail Haniyeh i Teheran, ett dåd som har utlöst hot om hämnd från olika grupper, inklusive Hamas och Hezbollah. Dessa händelser kodar en lång och komplicerad historia av Israels underrättelsetjänsts arbete.

Det som gör Mossads handlingar ännu mer komplexa är hur de fortlöpande balanserar mellan säkerhet och moraliska frågor. Återkommande frågor kring huruvida deras metoder är berättigade i ett krigstillstånd kvarstår, och många länder, inklusive Israel, står inför press att försvara sina handlingar på den internationella arenan.

I ljuset av dessa operationer är det tydligt att Mossad fortsätter att utmana gränserna för vad som anses vara acceptabla metoder inom underrättelseverksamhet, något som förblir en het fråga i både politiska och civila diskurser.