I en komplex bedrägerikedja utnyttjar företag inom EU regelverken för att slippa betala moms, vilket gör att staten går miste om stora summor. Låt oss dyka in i detta luriga system!

Företag A, baserat i ett EU-land, säljer varor till företag B i ett annat EU-land. Denna gränsöverskridande försäljning gör det mycket svårare för skattemyndigheterna att spåra och kontrollera momsbetalningar. Men hur fortsätter bedrägeriet?

Företag B, som sedan säljer varorna vidare inom sitt eget land, är skyldig att betala moms vid försäljningen. Men istället väljer de att strunta i detta och kan kompensera sin moms genom att registrera fiktiva inköp från andra bolag – ett smart grepp eftersom moms kan kvittas mot varandra.

Sedan kommer företag C in i bilden. De säljer produkterna vidare och redovisar momsen korrekt på både köpet och försäljningen. Genom att göra detta distanserar de nästa köpare i kedjan från företag B, vilket gör det svårare för myndigheterna att se den verkliga momshistoriken.

Slutligen säljer företag D varorna vidare till en köpare i yet ett annat EU-land utan att ta ut moms – detta kallas omvänd momsplikt. Här blir köparen den som ska redovisa momsen. I företag Ds redovisning visas endast den moms som betalats till företag C, och detta belopp får de sedan tillbaka från Skatteverket.

Denna kedja av försäljningar resulterar i att ingen moms redovisas vid den slutgiltiga försäljningen av varorna från företag B, samtidigt som företag D erhåller momspengar från staten!

Det är en chockerande situation som visar hur lätt det är att spela systemet till sin fördel. Myndigheterna står inför stora utmaningar när det kommer till att upptäcka dessa komplicerade bedrägerinätverk, vilket resulterar i förlorade skatteintäkter och en ökad motsättning mellan lagligt och olagligt företagande. För att bekämpa detta måste alla som handlar inom EU vara vaksamma på möjliga bedrägerier och rapportera misstänkta transaktioner.