Under de senaste tre åren har medierna rapporterat intensivt om inflationen, mer än vad som gjorts på flera decennier. Orsaken är den dubbla påverkan av pandemin och kriget i Ukraina, som sköt i höjden priserna på livsmedel och varor både i Sverige och globalt.

Intressant nog har inflationen däremot sjunkit kraftigt under 2023 och ligger nu faktiskt under det mål som Riksbanken satt upp. Den svenska centralbanken justerar styrräntan i enlighet med inflationens läge – höjer den när inflationen är för hög och sänker när den är för låg.

En oroväckande missuppfattning tycks dock ha uppstått bland allmänheten. En nyligen gjord enkät av Konjunkturinstitutet visade att svenska hushåll i genomsnitt uppskattar inflationen till 14,1 procent, medan den officiella siffran enligt KPIF för september ligger på endast 1,1 procent.

Anders Wallström, prognoschef på Swedbank, kommenterade fenomenet och menade att missuppfattningen sannolikt beror på en förvirring mellan begreppet inflation, som handlar om prisökning, och de faktiska prisnivåerna. Trots att den aktuella prisökningen är låg, har priserna kvarstått på rekordhöga nivåer efter de kraftiga ökningar som skett under de senaste åren.

Wallström förklarar vidare att det är helt förståeligt att hushållen känner sig missnöjda; många hoppas att priserna ska börja sjunka igen. Tyvärr har hushållens köpkraft påverkats negativt av den kraftiga inflationen. Detta innebär att lönerna inte har ökat i samma takt som priserna, vilket har lett till att reallönerna, alltså den faktiska köpkraften, har minskat.

Men det finns hopp. Historiskt sett kommer inflationen och prisökningarna att stabiliseras och anpassa sig över tid, vilket kan ge utrymme för ökad köpkraft och därmed ett mer stabilt ekonomiskt klimat för hushållen.

Så hur kan vi komma ur denna ekonomiska snurra? Det är en fråga som behöver utforskas djupare, och det är viktigt för hushållen att förstå den verkliga ekonomiska situationen för att kunna göra välgrundade beslut framöver.