Ny forskning från Karolinska institutet och en omfattande analys av hälsoregisterdata från Sverige och Danmark har blottlagt en skrämmande genetisk koppling mellan migrän och ADHD, en neuropsykiatrisk diagnos som drabbar miljontals människor. Isabell Brikell, biträdande lektor inom psykiatrisk epidemiologi, leder studien som lyfter fram ett kritiskt men tidigare relativt outforskat samband.

Enligt Brikell visar tidigare forskning att genetik ligger bakom både ADHD och migrän. Nu har vi bekräftat att genetiska riskvarianter som ökar risken för ADHD också ökar risken för migrän, och vice versa. Än mer anmärkningsvärt är att detta samband kan ses hos individer utan ADHD-diagnos — endast högre genetisk risk för ADHD. Individer med familjemedlemmar, såsom syskon eller föräldrar, med ADHD har också en ökad risk för att drabbas av migrän.

En växande forskning inom området

Migrän kännetecknas av intensiva huvudvärksepisoder som kan pågå minst några timmar och upp till flera dagar. Trots att det är en vanlig åkomma har forskningen kring sambandet mellan ADHD och migrän varit begränsad. Under senare år har dock intresset för samsjuklighet, speciellt bland kvinnor, ökat dramatiskt. Det har visat sig att kvinnor drabbas av ADHD i vuxen ålder, vilket ökar behovet av att förstå sambanden påverkan på hälsa och livskvalitet.

Brikell framhäver att det är allmänt accepterat att migrän är en vanlig samsjuklighet hos personer med ADHD, men exakta siffror saknas eftersom migrän ofta behandlas i primärvården utan registrering i specialister. Forskningen tyder på en 50-procentig ökning av risken för migrän hos personer med ADHD jämfört med den allmänna befolkningen.

Det skrämmande faktumet: Varför är detta en så viktig upptäckte?

Studien analyserade över 2,7 miljoner svenskar födda mellan 1980 och 2007. Av dessa hade 7 % en ADHD-diagnos, och hela 7,6 % av dem hade även diagnostiserats med migrän — jämfört med 5,5 % av de utan ADHD. Detta belyser ett stort problem, med tanke på att många som lider av migrän går odiagnostiserade.

Migränens påverkan på livskvalitet

Migrän kan komma med en rad efterhängsna symtom såsom yrsel, trötthet och illamående, vilket kan försvåra vardagen betydligt. Brikell betonar vikten av att studierna kring migrän och ADHD syftar till att öka medvetenheten bland hälso- och sjukvårdspersonal så att lidandet hos barn och vuxna kan identifieras och behandlas mer effektivt.

Det kan också finnas en viktig koppling till livsstil.

Dålig sömn och stress är ofta kopplade till ADHD och kan utlösa migränattacker. Enligt Brikell finns det hopp om att genom att hantera ADHD-relaterad stress och sömnproblem kan migränens påverkan på individens liv minskas. Genom att hitta den rätta balansen kan behandlingarna för både ADHD och migrän bli mer effektiva.

Vad säger forskningen om framtiden?

Det finns också spekulationer om en vaskulär komponent i sambandet mellan ADHD och migrän, där högre frekvenser av hjärt-kärlsjukdomar hos ADHD-drabbade kan påverka migränintensiteten. Framtida studier bör inrikta sig mer specifikt på detta samband.

Intressant nog visar preliminära resultat att även barn med autism löper risk för migrän, men mer forskning behövs för att förstå denna koppling. Sammanfattningsvis, tecknen på en komplex bild av migrän bland ADHD-patienter är nu mer tydliga än någonsin — och kräver vårt fulla fokus för att förbättra livskvaliteten för drabbade.