Frågan om hur Ukraina får använda de vapen som USA skickar har blivit alltmer pressande, men förblir delvis obesvarad. Trots att Bidens administration länge har varit försiktig på grund av Putins hot om kärnvapen, ökar trycket från Ukraina och flera europeiska länder, förutom Tyskland. Många anser att det är orimligt att Ryssland fritt kan attackera Ukraina med stöd från andra länder som Iran och Nordkorea, medan Ukraina inte tillåts försvara sig mot dessa angrepp.

Som svar på dessa krav har USA nu lovat att skicka mer avancerade vapensystem, inklusive Joint Standoff Weapon (JSOW), som kan träffa mål på upp till 130 kilometers avstånd. Detta ger Ukraina möjlighet att slå tillbaka mot ryska styrkor utan att utsätta sina egna soldater för onödiga risker.

Det är värt att notera att Biden har bekräftat att 8 miljarder dollar av det stora stödpaketet på 60 miljarder dollar snart kommer att betalas ut, vilket visar på ett fortsatt engagemang från USA. Dessa medel är avsedda att användas för luftförsvar, drönare och ammunition, vilket är avgörande för Ukrainas krigsinsats.

Men den politiska framtiden för USAs stöd till Ukraina är osäker. I Kongressen finns det fortfarande brett stöd för Ukraina, men med presidentvalet i november 2024 i sikte, kan en förändring av ledarskapet påverka det amerikanska engagemanget.

Tidigare president Donald Trump har under sina kampanjer antytt att han är villig att överge Ukraina, med hänvisning till sina relationer med Putin. Hans uttalanden om att Ukraina bör göra en uppgörelse med Ryssland skapar oro i Kiev, speciellt med tanke på hans ökade popularitet bland väljare.

Zelenskyj har fortsatt påpeka vikten av en rättvis och långvarig fred och har presenterat sin egen plan för att avsluta kriget, vilket inte har förändrat den grundläggande dynamiken. Han betonar att alla utländska styrkor måste lämna Ukraina och att Ryssland ska hållas ansvarigt för krigsskador.

Kamala Harris har dock upprepade gånger meddelat att USA:s stöd till Ukraina är ”orubbligt”, vilket tyder på att administrationen fortfarande står fast vid sitt åtagande oavsett vilken riktning framtiden tar. Hon uppmanar Putin att dra tillbaka sina trupper för att möjliggöra en genombrott i fredsprocessen, och kritiserar dem i USA som förespråkar eftergifter för Ryssland.

Ukraina fortsätter att stå emot, men med den geopolitiska spänningen som råder och de olika politiska perspektiven i USA, kvarstår frågan: hur länge kan detta amerikanska stöd pågå och vilka konsekvenser får det om det skulle minska? Fortsätt läsa för att förstå de möjliga framtidsutsikterna för Ukraina i en tid av osäkerhet.