En man som tidigare dömdes för att ha spridit känsliga uppgifter om Sveriges försvarsanläggningar har nu friats av hovrätten. Domen har väckt stor uppmärksamhet och många ställer sig frågan: Hur säkra är våra hemligheter?

Orsaken till att hovrätten rivit upp det långa fängelsestraffet på tre år och sex månader för grov obehörig befattning med hemlig uppgift är att lagen anses vara föråldrad, i en tid där spridning av information via internet har ökat dramatiskt. Hovrättens dom bygger på att de detaljerade uppgifter som mannen publicerade på sitt nätforum redan var offentliga, men sammanställningen av informationen ansågs ändå vara av känslig natur.

Vittnet, benämnt FM063, förklarade i rättssalen att anläggningarna är så skyddsvärda att inte ens personal inom Försvaret har en fullständig bild av informationen som delades. Försvarsmakten har också uttryckt oro för att om dessa uppgifter kom till kännedom av främmande makter skulle det kunna leda till ”synnerligt men för Sveriges säkerhet”. Detta understryker vikten av att skydda militär information i en alltmer osäker värld.

Men vad betyder nu denna friande dom för framtiden? Juridiken har inte hållit jämna steg med den snabba teknologiska utvecklingen, vilket i sin tur kan leda till att det blir svårare att lagföra individer som sprider känsliga uppgifter i digitala forum. Hovrätten hänvisade till gamla föreskrifter och lagar från 1944, vilket visar på behovet av en modernisering av lagarna för att bättre hantera dagens realiteter.

Enligt jurister och säkerhetsexperter kan detta leda till en ökad osäkerhet kring skyddet av känslig information och en uppmaning till lagstiftaren att se över och modernisera säkerhetslagarna. Med Ryssland och andra stormakter i närområdet som växande hot utgör detta en otrygg situation för Sverige.

Det är också av betydelse att den åtalade mannen inte hade några kontakter med främmande makter utan agerade som en så kallad 'nörd' med ett stort intresse för militärhistoria. Detta öppnar för diskussioner om hur privatpersoners intresse kan bli en riskfaktor för nationell säkerhet.

Med tanke på den nuvarande geopolitiska situationen, där Sverige står inför hot både från Ryssland, Kina och Iran, är det tydligt att lagstiftarna har en tuff uppgift framför sig. Det kan mycket väl vara så att NATO och andra internationella aktörer följer denna utveckling noga, med tanke på de signaler som domen kan sända ut.

Flera politiker, inklusive Försvarsminister Pål Jonsson, har anledning att nu se över hur skyddet av Sverige ska kunna säkerställas i en digital tidsålder. Den friande domen kan mycket väl påverka hur framtida fall av liknande karaktär hanteras och vilka konsekvenser det kan få för Sveriges säkerhet.