Hur kan vårdpersonal upptäcka suicidrisk bland patienter som inte uttryckligen pratar om det? I Halland erbjuds en utbildning för att stärka kompetensen hos vårdcentralers anställda i att identifiera och hantera suicidrisker.

Utbildningen är en del av Region Hallands övergripande handlingsplan för suicidprevention, som infördes 2021. Tidigare har regionen fått kritik för att de saknat en gedigen plan för att hantera suicid, vilket har lett till att insatser nu prioriteras.

Pernille Jägerström och Patrik Bäck arbetar aktivt med att samordna och utveckla strategier för suicidprevention i länet. Utbildningen syftar till att förbättra vårdpersonalens förmåga att känna igen tecken på suicidrisk, även hos patienter som söker vård för helt andra besvär.

"Vi lägger en större vikt vid att följa upp indikationer på suicidrisk och fokuserar på problemlösning och säkerhetsplanering", säger Patrik Bäck, suicidpreventionssamordnare.

Forskning visar att en stor andel av de som tar sitt liv varit i kontakt med vården. En studie av Region Hallands ST-läkare Erik Bergqvist analyserade 949 journaler av personer som avled i suicid under 2015. Av dessa hade cirka 74 procent varit i kontakt med vården inom tre månader före sitt självmord, och 60 procent inom fyra veckor.

Det är avgörande att personer som känner sig i kris vet vart de kan vända sig för hjälp. I Halland finns det flera resurser tillgängliga:

Resurser för hjälp

- Vid akuta situationer, ring alltid 112.

- Bris erbjuder stöd för barn och ungdomar på telefon 116 111.

- Jourhavande medmänniska kan nås på telefon 08-702 16 80 och via chatten på deras hemsida.

- Mind erbjuder en självmordslinje på telefon 901 01 samt chatt på mind.se, även för anhöriga.

Dessa åtgärder syftar till att skapa en tryggare och mer ansvarstagande vård där ingen känner sig ensam i sin kamp. Det är viktigt att vi alla bidrar till att minska stigma kring psykisk ohälsa och självmord.