Magnus Jogmar, 47 år, bor i Oxie utanför Malmö med sin fru Emma, deras två barn Freja och Melvin samt hunden Sally. Hans liv har tagit en dramatisk vändning efter att han fått diagnosen malignt melanom, en farlig typ av hudcancer.

Allt började 2019 när Magnus upptäckte ett fult kliande födelsemärke på sitt högra bröst. Det blödde och läkte inte, vilket fick honom att söka vård. Vid hudmottagningen i Malmö avlägsnades födelsemärket, som senare visade sig vara malignt melanom.

Kort efter det upptäckte han ett nytt misstänkt födelsemärke på huvudet, vilket visade sig vara ytterligare ett malignt melanom. Läkare tog bort en stor tumör från hans huvud och genomförde en transplantation för att ersätta den borttagna huden.

I januari 2020 inledde Magnus en immunterapibehandling som varade i 12 månader. Efter att ha blivit friskförklarad kände han sig som om han fått livet tillbaka. Men den glädjen var kortvarig.

Den 19 januari 2024 drabbades han av ett krampanfall på jobbet och fördes till Ystad. Röntgen visade tre metastaser i hjärnan, inklusive en stor tumör vars storlek jämfördes med en knytnäve. Vid ytterligare undersökningar upptäcktes spridning av cancern till levern, lungorna och andra delar av kroppen. Magnus fick därefter vård i Lund, där specialister är kunniga inom spridd hudcancer.

Den stora hjärntumören opererades akut när den började blöda, och de mindre tumörerna behandlades med strålning. Även om dessa krympte i storlek, visade en röntgenundersökning i oktober 2024 att en ny tumör hade uppstått i hjärnan och en annan på ryggen. Magnus fick istället bromsmedicin i tablettform.

Stödet från hans omgivning har varit ovärderligt. Trots att han inte kunnat arbeta lika aktivt som tidigare, har hans kollegor och kunder varit fantastiska i sitt stöd. De har regelbundet frågat hur han mår och gett honom uppmuntrande meddelanden.

Familjen har varit Magnus största styrka under kampen. De har försökt skapa fina stunder tillsammans, och deras hund, Sally, har varit en ständigt närvarande källa till glädje. Magnus har insett vikten av att hålla fokus på familjen och deras gemensamma intressen.

Trots motgångarna har Magnus lovat sig själv att aldrig ge upp. Han har lärt sig att uppskatta varje dag, och hans råd till andra i liknande situationer är att tänka positivt även i svåra stunder. Hans tacksamhet mot vårdpersonal och forskare som utvecklar nya behandlingar är överväldigande.

Magnus drömmer om att bli helt frisk och att kunna bidra till forskningen. Han vill dela sin historia för att inspirera andra och påminna dem om att det alltid finns hopp, även när livet känns som svårast. Hans kamp fortsätter, och han strävar efter hälsa, styrka och att vara ett stöd för andra.