Liberalernas partitidning, Nu, läggs nu ner efter att staten nekade dem ekonomiskt stöd, vilket har orsakat en kraftig chock inom partiet.

Detta drastiska beslut kommer i kölvattnet av en omröstning där Tidöpartierna godkände ett nytt mediestödssystem som väntas gynna viss journalistik mer än annan. Tidningens grundare, Lars Leijonborg, beskriver nu som ett värdefullt forum för aktiva inom Liberalerna.

Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, införde för ett år sedan ett nytt system för statligt mediestöd. Det syftar till att stärka den regionala och lokala nyhetsjournalistiken, men nu verkar det som om det istället har bidragit till att kväva partiets pressröst.

Liberalernas tidning Nu, som grundades för cirka 40 år sedan, har under senare år publicerats både veckovis och månadsvis. Med nedläggningen försvinner en viktig plattform för interna diskussioner och idéutveckling. Tidningens styrelse har nu beslutat att stänga ner både tidningens tryckta utgåvor och dess webbplats i februari.

Lars Leijonborg uttrycker sin besvikelse och påpekar att trots antalet prenumeranter och innehållet på webben borde tidningen ha fått stöd. Han anser att mediestödsnämnden har gjort en orimligt snäv tolkning av regelverket. Kritik riktas också mot det nya systemet, som ses som en begränsning snarare än en hjälp.

Det är en märklig situation för ett parti som själva initierade det mediestödsystem som nu styr deras tidnings öde. Leijonborg säger att det digitala paradigmskiftet ställer nya krav, och att traditionella papperstidningar nu lever farligt. Han framhäver att partiledningen måste hitta nya vägar för intern kommunikation och debatt, ett behov som inte har försvunnit.

Enligt Bertil Östberg, vd för tidningens ägarbolag, har det nya mediestödssystemet verkligen varit "spiken i kistan" för förändringar inom tidningens verksamhet. Han betonar att de inte fick någon form av ekonomiskt stöd, vilket gjorde det omöjligt för dem att fortsätta.

Under de senaste månaderna har det även funnits oro för hur detta kan påverka partiet politiskt, då bristen på egna kanaler för kommunikation kan leda till sämre intern sammanhållning och svårare att påverka den politiska debatten. En av de största frågorna framöver är hur Liberalerna nu kommer att anpassa sin strategi för att fortsätta vara relevanta i den politiska diskussionen i Sverige.