Plastpåsesskatten har blivit ett tydligt exempel på hur klimatpolitik kan misslyckas med att åstadkomma verklig förändring. Erik Helmerson skriver i DN ledare att lagstiftningen inte har lett till en markant förbättring av Sveriges miljö.

Helmerson understryker att skatten inte har haft den avsedda effekten av att minska plastanvändningen eller att uppmuntra till mer hållbara alternativ. Istället har den kritiserats för att vara ett exempel på symbolpolitik där åtgärder införs mer för att se bra ut än för att verkligen göra skillnad.

"En tumregel för effektiv ekonomi är denna: Inför aldrig en skatt som inte är nödvändig, eller som du inte kan visa den tydliga nytta av. När det kommer till bärkassar är den mest miljövänliga påsen den du redan har hemma, oavsett om den är gjord av plast, tyg eller något annat material," påpekar han.

Trots flera års debatt och förberedelse har plastpåsesskatten inte lyckats övertyga konsumenterna om att göra mer miljövänliga val. Många svenskar fortsätter att använda plastpåsar, vilket väcker frågor om hur framtida miljöskatter faktiskt kan utformas för att bli mer effektiva. Kan Sverige lära sig från detta exempel och utveckla en mer inkluderande och hållbar strategi för miljöskydd? Tiden får utvisa. Men en sak är säker: Vi behöver mer än bara symboliska lagar för att klara klimatkrisen.