Hot mot judar, homosexuella och romer är fortfarande ett allvarligt problem i Sverige och världen. Den pågående rättsprocessen mot den nazistiska utgivaren Richard Jomshof påminner oss om hur viktig lagen om hets mot folkgrupp är för att skydda utsatta grupper.

Jomshof har blivit åtalad för hets mot folkgrupp kopplad till två tecknade bilder som han hävdar är kritiska mot islam. Men flera jurister menar att dessa bilder troligtvis utgör brottslig hets mot muslimer. Detta fall belyser det komplicerade i att balans mellan yttrandefrihet och skydd mot hatpropaganda.

I en tid där desinformation och hat sprids lätt via sociala medier, är det viktigt att lagar som dessa inte bara förblir på papper, utan tillämpas och efterlevs. Vi ser också att det finns en del kontroversiella uppfattningar om hur man bör hantera hat och extremism – ska dessa åsikter bemötas med debatt eller åtal?

Det är också värt att notera det pågående fallet mot Elin Reinhardt, ansvarig utgivare för nazistiska Nordfront, där Justitiekanslern åtalat för 38 publiceringar med hotfullt innehåll mot olika grupper baserat på hudfärg, sexuell läggning och trosuppfattning.

Ett exempel från hennes publiceringar inkluderar brutala uppmaningar som "Krossa homolobbyn och dess främjande av pedofili". Dessa fraser är inte bara chockerande, de visar också på den systematiska hatretorik som har potential att leda till verkligt våld.

Historien om lagen går tillbaka till 1948, inspirerad av de förfärande händelserna under förintelsen. Antisemitismen blommade i Sverige och världen i stort, och i den kontexten blev det tydligt att samhället behövde rättsliga verktyg för att motverka såväl öppet hat som insidans allvarliga konsekvenser. Den kallas ofta "Lex Åberg", döpt efter en bokhandlare som spred hemska åsikter och publicerade antisemitisk litteratur i stor skala.

När den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter antogs 1976, var Sverige snabba med att implementera en lag mot hets mot folkgrupp, något som många europeiska länder följde men som USA avvisade å sin sida, med hänvisning till yttrandefriheten i sin konstitution.

Framtiden för Jomshofs fall ser osäker ut – det kan sluta med att han antingen frias eller döms. Men i en tid när extremism hotar att återfå fotfäste i samhället, är det viktigare än någonsin att vi står upp för dessa lagar och principer. Vi måste fortsätta att debattera, utbilda och agera mot hat, för att skapa ett tryggare samhälle för alla.