Antalet kvinnor på ordförandeposten i riksdagens utskott har rasat till otroliga 20 procent sedan det senaste valet, vilket väcker frågor om jämställdhet och representation på högsta nivå.

Under perioden 2012 till 2022 låg andelen kvinnor i dessa inflytelserika positioner stabilt mellan 40 och 50 procent. Men med valet 2022 verkar en bakåtgående trend inletts, enligt SCB:s senaste jämställdhetsrapport ”På tal om kvinnor och män”.

Anneli Åkerman, utredare inom jämställdhetsstatistik på SCB, uttrycker sin oro: ”I riksdagen har könsfördelningen bland ordförandena i utskotten varit jämn under en lång tid, men nu har vi en alarmerande obalans med endast 20 procent kvinnor och 80 procent män.”

Det finns i dagsläget 15 utskott i Sverige som har till uppgift att förbereda beslut som senare fattas av riksdagen. Ordförandens roll är avgörande, eftersom denne har utslagsröst om omröstningar resulterar i lika många röster.

Trots att andelen kvinnor i Sveriges kommunfullmäktige hållit sig på omkring 40 procent under de senaste 30 åren, syns en kritisk nedgång i kommuner med jämn könsfördelning. ”År 2014 hade en femtedel av Sveriges kommuner en ojämn könsfördelning, vilket nu har ökat till mer än en fjärdedel efter valet 2022,” säger Åkerman.

Denna nedgång i kvinnorepresentation kan få långtgående konsekvenser för hur frågor rörande jämställdhet, socioekonomiska rättigheter och kvinnors möjligheter att påverka politik hanteras. För att motverka denna negativa trend måste det ske en intensifierad insats för att säkerställa att kvinnor får sina röster hörda, inte bara i riksdagen utan även i kommunerna. Att öka medvetenheten kring dessa frågor är avgörande för framtida val och jämställdhetsarbete i Sverige.