Krossande Fördomar: En Ny Syn på den Svenska Förskolan
2024-11-10
Författare: Johanna
Lyset strålar ner på de orangegula träden som står stolta på gräsmattan utanför förskolan Tranan i Alby, Botkyrka, en av Stockholms mest utsatta områden. Idag öppnar pilotprojektet 'prova-på-förskolan' dörrarna för alla nyfikna besökare. Mammor med barnvagnar strömmar in genom de stora glasdörrarna och en atmosfär av hopp och nyfikenhet fyller lokalerna.
Inskrivningsgraden för barn i förskolan ligger 10 till 13 procent lägre i Alby jämfört med resten av Botkyrka. I Stockholm ser vi liknande tendenser där områden som Järva kämpar med låga siffror medan mer privilegierade områden, som Hägersten-Älvsjö, når upp till 97 procent.
Willy Viitala (M), kommunalråd i Botkyrka, påpekar att dessa skillnader delvis förklaras av socioekonomisk segregation:
– I norra Botkyrka kommer många familjer från länder utanför Europa, där mammorna ofta har en mer traditionell roll i hemmet. Familjerna väljer att ha barnen hemma så länge som möjligt och det är viktigt att vi respekterar deras beslut. Men det leder också till utmaningar när barnen ska börja skolan, för många har inte kommit i kontakt med svenska språket.
Forskningen visar att utan förskola får barnen svårare att klara skolans kunskapskrav. Willy fortsätter att beskriva situationen:
– Många elever år efter år misslyckas med att nå de krav som ställs i kärnämnena. Det leder till att färre går vidare till gymnasiet.
Fyra barn från olika delar av världen, exempelvis Eritrea, Kosovo och Alby, sitter på den stora lekmattan och har stimulerande interaktioner. De ger en positiv bild av förskolan, men många föräldrar är medvetna om varför andra barn stannar hemma.
Fitore, från Kosovo, förklarar:
– I många av våra kulturer är mammor heliga. Man lämnar inte bort sitt barn lättvindigt. Hur kan en betald personal ge samma kärlek som en mamma?
Rektor Kristin Sparrfeldt har tagit initiativet till detta fenomen, där dialog och möten med föräldrarna ska öka inskrivningsgraden.
– Vi behöver förstå föräldrarnas perspektiv och involvera dem mer i besluten kring sina barn. Tveksamhet kring allt från vädret till tryggheten i att lämna barnen i förskolan är vanligt. Det kräver stort tålamod och förståelse från vår sida.
Det finns även ett växande förtroendeproblem som många föräldrar känner av, särskilt efter negativa kampanjer som spridit sig utomlands. Rykten om svenska institutioners påstådda metoder gör att föräldrar känner sig ovana och oroade för sina barns välfärd.
När en pappa, Sardar, kommer in med sin son Allan, 14 månader gammal, sticker han ut. Det är ovanligt att se pappor närvara i dessa miljöer, berättar kommunikatören från Botkyrkas utbildningsförvaltning.
– Sardar har väntat på Allan i 11 år. Hans berättelse om försöken med IVF både i Sverige och Turkiet belyser i grunden det hjärtliga band han har till sin son – en relation präglad av tålmodighet, kärlek och glädje.
Ruta Tewelde och hennes son Elias besöker också förskolan regelbundet. Rutans engagemang återspeglar en vilja att anpassa sig till den svenska föräldrakulturen, där hon vill lära sig att uppfostra barn på ett nytt och mer aktivt sätt. Hon besöker öppna förskolor för att få information om karriär- och utbildningsmöjligheter.
– Här i Sverige uppfostrar man barn på ett annat sätt än i mitt hemland. Det handlar om att skapa relationer och engagera sig i barnens lärande, säger Ruta, med beslutsamhet att fortsätta sin utbildning.
Trots att Botkyrka ser en långsam men stadigt ökande inskrivningsgrad, återstår det stora utmaningar. Det positiva resultatet från öppna förskolan i Alby ger hopp om framtiden, enligt förskolechefen Sara Dahl.
– Varje besök räknas, och vi kämpar för att göra skillnad. Om bara ett barn i taget kan få uppleva all den positiva påverkan förskolan kan ge, så är det värt det.
Dagen närmar sig sitt slut och barnen klär på sig sina overaller. Diskussioner om kost och hälsa inträffar med Sardar, som skrattar och delar med sig av roliga anekdoter om hur hans familj prioriterar hälsosam kost jämfört med det han observerat i svenska livsmedelsvanor.
En gemensam upplevelse av närhet och gemenskap i en värld som ställer krav på förändring, där förskolan blir en bro till framtiden.