Under 2024 har läkemedelsbristen ökat drastiskt, med hela 2808 förpackningar restanmälts enligt statistik från Läkemedelsverket. Trots en viss minskning av antalet anmälda restsituationer jämfört med 2023, då det rapporterades in 3260, ligger siffrorna 74 procent över de 1615 som registrerades under 2022.

I de flesta av dessa restsituationer har alternativ medicin funnits tillgänglig och/restdurationerna har varit korta. Det är dock viktigt att notera att fler situationer under 2024 har krävt betydande insatser för att minska påverkan, en trend som oroar många inom vården.

Enligt Läkemedelsverket har situationen varit särskilt utmanande för följande läkemedel: - Infusionslösningar - Immunstimulerande medel, interferoner - Astmaläkemedel för barn - Adrenalin 0,1 mg/ml injektionsvätska - Hormonbehandling av östrogenbristsymtom hos kvinnor efter menopaus - Läkemedel mot epilepsi - Diabetesläkemedel (GLP-1 analoger) - Kärlvidgande medel - Vissa antibiotika - ADHD-mediciner - Lokalbedövningsmedel - Läkemedel för paracetamolförgiftning (acetylcystein) - Vissa cytostatika - Järndroppar för små barn

Trots att bristsituationerna är hanterbara just nu, påpekar Läkemedelsverket att de medför en ökad arbetsbelastning för hälso- och sjukvården, apotek och läkemedelsföretag. Detta skapar oro och frustration hos patienter, vilket framgår av flera vittnesmål som under den senaste tiden har delats i media.

En av de mest uppmärksammade bristerna involverar GLP-1-analogen Ozempic (semaglutid), som är godkänd enbart för behandling av typ 2-diabetes. Läkemedelsverket har upprepade gånger uppmanat läkare att inte förskriva Ozempic till andra indikationer, dock är det en situation som tycks fortsätta, vilket skapar ytterligare påfrestningar på tillgången.

Regeringen ser nu över förskrivningar av läkemedel och överväger att tillfälligt begränsa utskrivningarna av vissa preparat, en åtgärd som kan vara nödvändig i det rådande läget. Under pandemin beslutades om en tillfällig begränsning för hur många receptbelagda läkemedel som fick expedieras av apotek.

Samtidigt har Norge infört en ny lag som förbjuder apotek att ge ut Ozempic för viktminskning, en åtgärd som även övervägs i Danmark. Läkemedelsverket utreder om det skulle vara lämpligt att införa liknande regler i Sverige.

En annan potentiell lösning som diskuteras är att möjliggöra omfördelning av läkemedel mellan apotek och regioner för att bättre kunna hantera bristsituationerna.

Det finns också en oro för att en del av de läkemedel som restanmälts på senare tid kan ha discontinuationsproblem, där företag upphör med försäljning kort efter att medicinen restanmält.

I oktober 2024 ökade restanmälningarna dramatisk efter att Baxter, en av världens största tillverkare av infusionsvätskor, tvingades stänga sin fabrik i North Carolina efter översvämningar. Detta ledde till allvarliga problem relaterade till droppvätskor här i Sverige, en situation som fortfarande kvarstår enligt rapporter.

Även om myndigheter arbetar med att hitta lösningar på dessa akuta problem, är det tydligt att sjukvården och patienterna står inför stora utmaningar. Den framträdande bristen på läkemedel kan få allvarliga konsekvenser i vård och behandling, vilket vi måste agera på innan det är för sent.

**Kommer vi att se fler åtgärder?** Håll ögonen öppna!