Allt började redan dagen efter terrordådet den 7 oktober, när Malmö befann sig i rampljuset efter att videoklipp cirkulerade som visade firande av personer som viftade med palestinska flaggor i en bilkaravan. Detta väckte stark kritik och fördömanden från olika håll, inklusive Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

Sedan terrordådet och den efterföljande konflikten i Gaza har Malmö påverkats på många sätt. Ett exempel är att det långvariga samarbetet mellan den judiska församlingen och Islamakademin nu har lagts på is, en åtgärd som många beskriver som sorglig och oroande för det interkulturella samarbetet.

Kriget mellan Israel och Hamas har satt djupa spår, vilket inte bara syns i Malmö utan även i andra städer i Sverige. David, en judisk invånare i Göteborg, uttrycker sin känsla av otrygghet efter händelserna den 7 oktober. Detta visar på det ökade spänningarna i våra samhällen.

Det som har fått särskild uppmärksamhet både nationellt och internationellt är det omfattande säkerhetspådraget under Eurovision Song Contest i maj. Poliser från hela Sverige samt från Norge och Danmark mobiliserades till Malmö för att säkerställa tryggheten för tävlande och besökare. Under evenemanget ägde stora demonstrationer rum både för och emot Israels medverkan, vilket ytterligare belyser den polariserade debatten kring konflikten.

Varje söndag fortsätter pro-palestinska demonstrationer i Malmö. Arrangören Nabil Abdulmajid förklarade: – Vi demonstrerar för att få ett eldupphör så snart som möjligt. Det som sker i Mellanöstern borde inte påverka oss här hemma.

Konflikten har även nått skolorna i Malmö, där många elever har rötter i Mellanöstern. Det har rapporterats om konflikter i klassrum och lärarrum, där några incidenter lett till polisanmälningar och till och med en fällande dom för hets mot folkgrupp. Sara Wettergren (L), skolkommunalråd i Malmö, påpekar: – Ingen konflikt har satt djupare spår i våra klassrum än den här. Det är en utmaning vi måste ta på allvar för att skapa en trygg miljö för alla elever.