En utredning inleddes efter de chockerande händelserna där koraner brändes och dockor av Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan hängdes upp i offentliga demonstrationer.

Nu har viktiga remissinstanser kommit med sin kritik angående förslaget att begränsa yttrandefriheten. Justitiekanslern (JK) och andra framstående aktörer har uttryckt ett tydligt budskap: "Det finns inte tillräckliga skäl för begränsningar".

Svenska politiker, i ett försök att hantera det ökade terrorhotet som under sommaren 2023 nådde den högsta nivån på femgradig skala, har dock prövat att införa ny lagstiftning för att kunna ställa in demonstrationer i syfte att skydda nationens säkerhet. Detta initiativ kom efter en rad kontroversiella incidenter där personer som Rasmus Paludan och Salwan Momika provokativt bränt koraner.

JK varnar för att en sådan reform kan få oönskade konsekvenser och uppmanar regeringen att tänka om. Enligt JK kan hot om våld bli ett medel för att tysta meningsmotståndare, och sådana förändringar riskerar att skapa en ond cirkel där oönskade aktörer försöker manipulera och påverka Sveriges inre politik.

Justitieombudsmannen har stöttat JK:s argument och efterlyser en hållbar och önskvärd lösning för yttrandefriheten.

Säkerhetspolisen har också varnat för att den nya lagstiftningen kan påverka yttrandefriheten ogynnsamt, då det kan leda till en situation där myndigheten indirekt dikterar villkoren för vad som är acceptabelt att uttrycka. Detta strider mot dess uppdrag att skydda demokratin och medborgarnas rättigheter.

Trots det osäkra läget har Justitieminister Gunnar Strömmer fått beröm för att han valt att tillsätta en utredning istället för att följa Danmarks exempel, där panikslagen ledde till omedelbara restriktioner och förbud mot att bränna heliga skrifter.

I dagsläget, när vi skriver hösten 2024, har den politiska situationen stabiliserats. Den tidigare hotbilden kopplad till offentliga sammankomster har lagt sig, och den svenska regeringen kan nu fokusera på mer konstruktiva lösningar som stödjer yttrandefriheten utan att ge avkall på säkerheten.

Sammantaget är denna debatt inte bara en fråga om yttrandefrihet utan också om hur vi värnar vårt demokratiska arv i en tid av ökande polariserande opinon och hysteri.