Regeringen och Sverigedemokraterna presenterade på fredagen direktiv till en utredning som ska analysera hur Sverige kan nå sina klimatmål i förhållande till EU.

Den så kallade styrmedelsutredningen har som mål att föreslå hur reduktionsplikten ska utvecklas. Utredningen ska också kartlägga hur andra jämförbara EU-länder planerar att nå sina klimatmål.

En av nyckelfrågorna är att hushåll och näringsliv inte ska drabbas negativt av klimatåtgärderna. Utredningen ska därför föreslå hur fossila bränslen kan fasas ut till 2045 utan att detta får allvarliga konsekvenser för vissa delar av landet.

Romina Pourmokhtari, miljöminister, betonar att syftet med direktiven är att förbättra läget utan att skapa orimligt höga kostnader för hushåll och företag. Hon menar att det finns "stora möjligheter" för utredaren att föreslå olika styrmedel för att nå målen.

Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas miljöpolitiska talesperson, påpekar vikten av att klimatpolitiken har stöd hos befolkningen. Han menar att utan folklig förankring riskerar vi att få en otydlig och ryckig politik när det kommer till genomförande av styrmedel.

Utredningen ska vara klar den 4 maj 2026, vilket innebär att det ligger bara några månader kvar till nästa riksdagsval. Detta väcker frågor om hur mycket som faktiskt kommer att kunna genomföras före valet.

Pourmokhtari försäkrar att regeringen är beredd att agera direkt efter att utredaren redovisat sina förslag. Utnämningen av Svante Mandell, miljöekonomisk chef på Konjunkturinstitutet, som utredare kan ge förväntade insikter och ny riktning på klimatpolitiken.

Nyligen publicerade statistik från SCB visar att utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade kraftigt under årets andra kvartal, vilket understryker akuten av att vidta effektiva åtgärder. Hur kommer dessa nya direktiv att påverka Sveriges strategiska väg framåt i kampen mot klimatförändringar? Många svenskar följer noga utvecklingen, och det återstår att se om en verklig förändring verkligen kan nås innan valet 2026!