En annan anledning till modeveckan

En efter en kliver unga kvinnor och män uppför Palais de Tokyos entrétrappa, alla strålande och i fokus för pressuppbådet. Det är modevecka i Paris, men jag är här av en helt annan anledning. Jag smiter förbi den glittrande ytan och rör mig snabbt genom de stora, luftiga gallerierna där en utställning om postkolonial konst pågår. Medan museivakterna är fullt upptagna med modevisningen, finner jag en undangömd hiss som tar mig ner till de kalla källarvalven. En dämpad tystnad umgås här, betongen absorberar varje ljud – en slags bedövning, ett nästan kusligt antiljud.

Historien bakom källaren

Palais de Tokyo invigdes under världsutställningen i Paris 1937, en tid präglad av ideologiska och politiska spänningar. Det dröjde inte länge innan museets källare fylldes med tusentals pianon och musikinstrument, plundrade från de judar som bodde i och omkring Paris. Museet blev en brottsplats för ett av Tredje rikets mest skrämmande och dystopiska projekt – att utplåna det judiska inflytandet över europeisk musik. Detta var inte bara en attack på individer, utan på en hel kultur och dess arv.

Det försvunna arvet

Vad som är än mer skrämmande är att det i dag i källaren inte finns några spår eller minnesmärken av detta grova brott. Inga skyltar, inga skrifter, inga böcker i museibutiken för att hedra dem som förlorade sina liv och sin konst. Instrumenten som en gång stod här är sedan länge försvunna, och den kyliga luften känns som ett eko av deras tysta skrik.

Att konfrontera historien

Det är svårt att glömma historien som gömmer sig i denna byggnad, en påminnelse om hur kreativitet kan bli måltavla för förföljelse och förödelse. Med detta i minne har muséet en skyldighet att konfrontera och aktivt bearbeta sin historia, inte bara för minnet av de förlorade, men också för att säkerställa att dessa fruktansvärda handlingar aldrig upprepas.

Framtida utställning för att hedra de förlorade instrumenten

Visste du att det finns planer på att skapa en ny permanent utställning i Palais de Tokyo för att hedra de förlorade instrumenten och deras ägare? Det kan bli en viktig plats för reflektion och lärande i en tid som fortfarande kämpar med att förstå och bekämpa antisemitismens skugga.