Sverige måste agera snabbt för att minska växthusgasutsläppen från jordbruket samtidigt som vi säkerställer att produktionen ökar och jordbrukets konkurrenskraft upprätthålls. Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg påpekar att detta är en komplex utmaning med motstridiga mål som kräver smarta lösningar.

Jordbruket står för en betydande del av Sveriges totala växthusgasutsläpp. Många faktorer bidrar till detta, inklusive metanproducerande djurfoder, hantering av gödsel och utsläpp från åker- och betesmarkerna. Dessutom kommer utsläpp från arbetsmaskiner och värmebehov för lokaler till. Dessa källor är avgörande för att förstå potentialen för att minska utsläppen.

Sverige har ett nationellt klimatmål till 2045 där jordbrukssektorn spelar en viktig roll. Vi har förbundit oss att också följa EU:s klimatmål, vilket ställer ytterligare krav på den svenska jordbrukspolitiken.

Det statliga klimatklivet och gödselgasstödet är just nu två viktiga verktyg för att stödja bönder i deras omställning till mer hållbara metoder. Statliga åtgärder som erbjuds omfattar även ekonomiskt stöd, ersättningar och rådgivning inom ramen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Trots dessa insatser återstår många utmaningar. Utsläppen från jordbruket minskar långsamt i jämförelse med andra sektorer, vilket leder till en granskning av huruvida statens nuvarande stöd och resurser är tillräckliga. Det är av yttersta vikt att vi ser över och optimerar dessa för att skapa effektivare klimatomställning.

Målet med granskningen är att utvärdera hur effektiva statens insatser är och om de verkligen leder till minskade utsläpp. Utan snabba och kraftfulla åtgärder riskerar vi att missa våra klimatmål och äventyra inte bara vår egen livsmedelsförsörjning utan även hela planetens framtid. Särskilt med tanke på den stigande globala temperaturen och dess påverkan på både väder och grödor, blir detta allt mer kritiskt.

Det är också viktigt att nämna att nya innovationer inom hållbar teknik och metoder för precisionsjordbruk kan spela en avgörande roll i omställningen. Exempelvis kan användning av drönare för övervakning av grödor och AI-drevna system för att optimera gödselanvändning hjälpa till att minska utsläppen. Genom att investera i sådana teknologier kan vi öka både effektiviteten och hållbarheten i svensk jordbruk.