TikTok har nyligen meddelat att de kommer att stänga ner TikTok Music, en streamingtjänst som aldrig riktigt kom igång som en global konkurrent till Spotify, Apple Music och YouTube Music. Daniel Johansson undersöker konsekvenserna av detta beslut och vilka insikter det ger om streamingmarknadens struktur.

I början av året, den sista januari, löpte Universal Music Groups licensavtal med TikTok ut, vilket ledde till en vild förhandling där UMG stängde ner sin musikbibliotek på plattformen. Denna trend fortsatte i februari när UMPG också lät avtalet löpa ut, utan framgång i att nå en överenskommelse.

TikTok Music, som var en vidareutveckling av den tidigare tjänsten Resso, hade begränsad tillgång och närmade sig aldrig en global lansering. Tjänsten hade endast erbjudits på fem marknader, inklusive Indonesien och Brasilien, och mötte olika hinder, särskilt i Indien där den stängdes ner.

Det finns en utbredd oro inom musikbranschen över att TikTok skulle få för mycket makt med en fullt utvecklad streamingtjänst, med sina över 2 miljarder användare. Det befarades att användare skulle stanna kvar på TikTok istället för att använda andra tjänster. Beslutet att lägga ner TikTok Music tas emot positivt av många inom branschen.

Men varför har man valt att stänga ner tjänsten? Enligt Johansson indikerar detta att TikTok har använt dessa marknader som testbäddar för att utvärdera användarnas intresse för streamingprenumerationer. Dessutom har rättighetshavarna varit tveksamma till att ge TikTok fri tillgång för en global lansering, vilket skapat en osäkerhet i affärsrelationen.

TikTok meddelade nu att man istället kommer att fokusera på att utveckla sin funktion 'Lägg till i musikapp', i samarbete med andra tjänster som Spotify, vilket gör att användare kan öppna låtar direkt i sin favorit-streamingtjänst. Detta tyder på att TikTok vill tona ner sin roll som direkt konkurrent och istället bli en mer samarbetande aktör i musikbranschen.

Streamingmarknaden har dominerats av ett fåtal stora aktörer som Spotify, YouTube, Amazon och Apple, som tillsammans kontrollerar en bred majoritet av den globala premiummarknaden. Denna koncentration ger dessa företag stor makt över hur musik distribueras och vilken musik som blir populär. Lokala artister har fått stärkt betydelse på topplistor, men detta är starkt kopplat till hur rekommendationsalgoritmerna är designade. Om Spotify väljer att fokusera på lokal musik i ett specifikt land kommer det att få stora konsekvenser för vilka låtar som får uppmärksamhet.

Det pågår en viktig diskussion om maktkoncentration inom musikstreamingbranschen. Den oro som rört TikTok Music handlar om potentialen för TikTok att snabbt bli en dominant spelare genom sina användare. Med TikTok Musics avveckling kvarstår frågor om maktbalansen inom branschen, särskilt gällande transparens kring algoritmer och hur de påverkar musikens framgång.

Trots att TikTok Music nu stängs ner, kommer diskussionen om dagens streamingekonomi och dess konsekvenser att fortsätta, särskilt när det gäller rättighetshavarnas roll och möjligheten att säkerställa en rättvis fördelning av intäkter.