Tisdag förmiddag i oktober. Med endast en dryg timme kvar tills de första lunchgästerna anländer till Bobergs Matsal, beläget högst upp i NK-huset, råder en intensiv stämning i köket. Kökmästaren går noggrant igenom dagens lunchmeny med serveringspersonalen och visar hur den delikata kronärtskockan, vinaigrette med jalapeño och hibiskussås, ska presenteras. Han är även noga med att informera om varifrån den färska rödingfisk är fångad, då gästerna ofta är nyfikna på ursprunget av sin mat.

Just under genomgången dyker Tommy Myllymäki, en välkänd kock i Sverige, upp med mobilen i ena handen och sin datorportfölj i den andra. Det är uppenbart att han har mycket på gång. En av medarbetarna, Pi Le, frågar om ett avtal för uteserveringen, medan hovmästaren är på jakt efter mattan till restaurangens chambre séparée. En servitris kommer med frågor om larmet till bakdörren, vilket understryker hur mycket logistik och planering som ligger bakom driften av en finrestaurang.

I takt med att tiden går blir det allt tydligare att det moderna kocklivet handlar om mycket mer än bara matlagning. Det inkluderar försäljning, marknadsföring och att hålla den kreativa elden brinnande. Under de senaste åren har många restauranger ställts inför utmaningar på grund av pandemin, vilket har lett till att kockar som Tommy Myllymäki tvingats prioritera barn och familjen framför den snabba livsstilen som restaurangbranschen ofta medför.

Det är en ny verklighet för många inom branschen där balans mellan arbete och privatliv blivit mer centralt. Dagens restauranger tillämpar också hållbara metoder och lokalt inköpt mat för att tillfredsställa både miljömedvetna konsumenter och personers behov av trygghet och säkerhet. Kan detta vara den nya riktningen för svensk gastronomi? Efter pandemin kan vi förvänta oss en större fokus på samhörighet och omtanke inom både kök och restauranger – något som alla, inte minst barnen, kan njuta av.