Ny forskning visar att en övergång till hyggesfritt skogsbruk kan ha negativa effekter på klimatet, något som fått en del aktörer att ifrågasätta detta skogsbruksmodell. En rapport från maj i år betonar att hyggesfria metoder kan resultera i en minskad tillväxt av skog med upp till 20 procent jämfört med det traditionella trakthyggesbruket.

Studier förutsäger att den svenska skogen kan komma att se en tillväxtminskning på hela en tredjedel över 50 år om dessa metoder införs. Detta är oroande nyheter för klimatet, då den minskade skogliga tillväxten inte bara leder till mindre koldioxidupptag, utan också minskar tillgången på skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen.

Det väcker frågor om påståendena från miljörörelsen att en övergång till hyggesfritt skogsbruk skulle vara fördelaktig för klimatet. Dessutom har en del påstått att trakthyggesbruk skadar den biologiska mångfalden. Men få har talat om de fördelar som hyggen ger, som exempelvis att de är viktiga för pollinerande insekter och erbjuder livsmiljö för många växter.

Utan hyggen blir det svårt att finna vildhallon och andra arter som trivs i soliga, öppna områden. I hyggesfri skog dominerar granen, vilket begränsar variationen av växter och djur.

I en hyggesfri miljö växer ofta endast granar, då de är de enda trädslag som kan tåla skugga. Ett trakthyggesbruk öppnar upp för en flerartad skogssammansättning, vilket i sin tur gynnar den biologiska mångfalden.

En certifierad skogsägare som jag månar om att ha minst 10 procent lövträd i sina skogar – mest björk – för att skapa en mer varierad och livskraftig miljö.

Den pågående debatten om skogsbruket känns märklig. Den domineras av känslor och inte av vetenskapliga fakta, vilket gör att viktiga rapporter, som SLU:s om skogen och klimatet, hamnar i skuggan.

För mig som skogsägare är det därmed inte ett alternativ att övergå till hyggesfritt. Det handlar också om att skydda skogen för kommande generationer.

Med ett fokus på både att motverka klimatförändringarna och att upprätthålla en stark biologisk mångfald kommer jag fortsätta med kalhyggen, eftersom de är förankrade i hållbara certifieringar.

Skogens förmåga att ta upp koldioxid är avgörande och stämmer överens med riksdagens mål för miljövänligt skogsbruk.

Vad kan vara mer centralt för vår planet idag än att maximera koldioxidupptaget? Så nästa gång du hör ordet "hyggesfritt", kom ihåg att mer inte alltid är bättre och att vi måste se på helheten – för både klimat och biologisk mångfald!