Kommunen slopade sina matinköp för äldre – och pensionärerna steppar in

I en tid när kommuner drar ner på sina tjänster drar en grupp pensionärer i Skellefteå sitt strå till stacken för att hjälpa dem som inte har möjlighet att handla mat själva. Iris Karlsson, 68, är en av hjältarna i detta initiativ.

”Man kan ju inte bara sitta hemma och fila naglarna – det är tråkigt”, säger Iris med ett leende. Hon är en del av ett team av pensionärer som fraktar mat till äldre och funktionshindrade som inte kan ta sig till butiken. Dessa engagerade äldre erbjuder sin tid och resurser för att underlätta livet för sina medmänniskor i Lövånger, Burträsk, Jörn, Ursviken och Skellefteå.

Det handlar om den lokala idrottsföreningen LUAIK, Lövånger-Uttersjöbäcken allmänna idrottsklubb, som har ansvaret för att koordinera detta samhällsinitiativ. Föreningen har arbetat med detta projekt i mer än 20 år, vilket visar på deras långsiktiga engagemang.

Iris förklarar att i gruppen av volontärer finns pensionärer som får 250 kronor minus skatt för att hjälpa till. Varje vecka åker tre volontärer till butiken för att plocka ihop varorna, vilka sedan körs ut av ytterligare fyra pensionärer. "Det är en fint sätt för oss att hålla oss i form och bidra till samhället”, säger Iris.

Många pensionärer i området känner sig värdefulla och fångar glädjen i att hjälpa andra, vilket ger dem en social gemenskap och syfte i vardagen. ”Det är inte bara arbete, det är en chans att träffa gamla vänner och skapa nya relationer”, säger Majken Bodén, 65, som även har ett förflutet som kanslist för LUAIK.

Tidigare var det butiken som hanterade inköpen direkt via telefon, men nu är processen moderniserad och helt kontantfri. Hemtjänsten tar hand om inköpslistorna, vilket ger större trygghet. Iris förklarar, ”Vi använder ett speciellt kort i butiken med en kod, och inga kontanter hanteras längre.”

I veckan var det Iris tur att plocka ihop matkassarna. ”Vi börjar klockan sju och det brukar ta en och en halv timme innan vi är klara. Det är hektiskt men roligt”, säger hon med ett leende.

Trots att Iris snart når 70-årsåldern, är hennes entusiasm och passion för att hjälpa andra oförändrad. ”Jag tänker fortsätta så länge jag orkar. Kanske tills jag trillar av pinn, men nu njuter jag av varje ögonblick”, avslutar hon.

Det är inspirerande att se hur en liten insats från en grupp pensionärer kan göra stor skillnad i samhället. Denna typ av gemenskap och stöd visar på en positiv sida av äldreomsorg och sådana insatser är värda att uppmärksamma.