Föreställningar om människor i orten skapar falska sanningar

I orten finns det inte bara individer, utan en hel uppsättning av förutfattade meningar som formar hur majoritetssvensken uppfattar livet där. Det är som om alla som bor i dessa områden är en och samma person, som tycker, tänker och lever enligt en snäv norm som nästan aldrig ifrågasätts.

Som sociologen Henri Lefebvres hävdar, är rummen vi lever i socialt konstruerade av dem som har makt och status, och dessa konstruktioner reproduceras gång på gång av samhället. En bekräftelse på detta finner vi i Nora Khalils pjäs ’A’ på Kulturhuset Stadsteatern i Husby. Karaktärerna Elissa och Zahra ger en bild av en plats befolkad av människor som likt många i deras ålder fortfarande föredrar att lyssna på klassiker som Lauryn Hill. De representerar duktiga flickor som studerar utanför orten, exempelvis i Täby, men som samtidigt förblir djupt rotade i sin hembygd.

Tjejerna i orten bär en tung börda

Tjejerna i orten bär en tung börda. De förväntas utbilda sig och ta hand om sina familjer, likt karaktären Yasin beskriver i sin låt ’Hey Rinkeby’. Men trots allt detta är det en frustrerande verklighet där de inte får utrymme att utforska sina egna drömmar och identiteter. Elissas kamp med att ifrågasätta sina vänners gemensamma drömmar visar på en känsla av stagnation. Var är frigörelsen, frågar man sig? Utrymmet för att utforska mer komplexa känslor och erfarenheter känns tyvärr begränsat.

De myter som omger orten förstärker falska sanningar

De myter som omger orten förstärker falska sanningar och gör att de som bor där tvingas acceptera en snäv narrativ om sig själva. Även om jag uppskattar pjäsens budskap och utförande skaver det att idén om orten förenklas och får mytiska inslag som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Det finns en begränsad representation av individernas verkliga liv och erfarenheter.

Musikalen ’Dreamgirls’ förstärker detta felaktiga narrativ

Även musikalen ’Dreamgirls’ på Chinateatern förstärker detta felaktiga narrativ. Medan musikalen hyllar vissa aspekter av karaktärernas liv, saknas den djupgående analysen av deras verklighet. Jimmy Earlys karaktär blir mer av en komisk figur i den svenska versionen, vilket skapar en tragik i hur hans erfarenheter reproduceras utan den nyans och allvar som finns i originalberättelsen.

Hoppet finns!”

Men hoppet finns! Det kommande balettdramat på Kungliga Operan, ’Gustavia – Berättelsen om Sveriges okända prins’, lovar att ge en djupare förståelse av vår historia. Berättelsen om Gustav Badin, en Afrikansk slav, bjuder på en komplex och viktigt narrativ som belyser förekomsten av svarta människor i svensk historia. Det är berättelser som behövs i vårt kulturliv, särskilt i en tid då samhället kämpar med en ökad polarisering.

Förändra narrativen kring orten och dess invånare

För att förändra narrativen kring orten och dess invånare måste det svenska kulturlivet ta ett steg bort från fördomar och stereotyper. Vi behöver en större mångfald av berättelser, perspektiv och deltagande av människor från olika bakgrunder. En förändring i hur dessas liv och historier berättas är absolut avgörande för att påverka nästa generations uppfattningar och krossa de myter som så länge har funnits.