I skuggan av det pågående gangsterkriget i Sverige står 72-årige glasmästaren Lennart Andersson som en osannolik hjälte. Med trettio års erfarenhet har han lagat fönster som sprängts av fyra bombningar och ett tiotal skjutningar, inklusive den senaste attacken på Skulptörsvägen 32 i Johanneshov, södra Stockholm, där minst 150 glasrutor gick i kras när en bomb detonerade.

Explosionen krossade inte bara fönstren i flerfamiljshus, utan även rutor som låg skyddade bakom andra väggar, vilket tyder på en enorm kraft bakom attacken. Andersson, som fick ett samtal om att rycka in på jobbet, konstaterar att situationen blivit allt mer tragisk och menar att det är dags att stoppa de som beordrar dessa våldshandlingar.

"Jävliga idioter!" säger han när han kämpar med att återställa husens bekvämlighet. Trots att han är pensionär är han fortfarande delaktig i sin firma Bandhagens Glas, och hans insats är avgörande i dessa oroliga tider.

Inför den ökande terrorn som blivit en del av vardagen i dessa områden, samlas skräcken och uppgivenheten bland invånarna. Det är inte bara naggande små skador man lider av; många har evakuerats, men vissa, som 28-åriga Emmy Rosén och 40-åriga Inna Godenko som flytt från Donetsk i Ukraina, kämpar för att fortsätta sina liv i ruinerna av det som en gång var deras hem.

I en tid av osäkerhet och oro, framträder en ängslan bland de boende. En man som går på parkpromenad med sin dotter drömmer om att någon hemlig specialstyrka skulle kunna slå ut gangsterledarna en efter en. "Som i Guillous senaste bok!" säger han. Men detta visar bara på den desperation och frustrationen som många känner; att man vill ha en direkt och effektiv åtgärd mot dessa skrämmande gäng.

Men vad har egentligen förändrats sedan de senaste rapporterna angående sprängningar? Rädsla och trauma sprider sig genom samhället. Enligt statistik rapporterades 129 sprängningar i Sverige förra året, och många av dessa gick obemärkt förbi som en kort notis i tidningen, som om det var något helt normalt.

Hur påverkar denna vardagliga terror dem som bara råkar bo i fel område? Hur många kämpar med sömnlöshet, ett ökat skämt för främlingar eller en ständig beredskap vid snabba ljud?

Den tysta kampen mot gangsterkulturen och dess följder fortsätter. Kanske är det dags att höja rösten och ge dessa oskyldiga människor en chans. Kommer någon att våga agera och upprätta ett mordkommando mot dessa ledare?

Mörka tider kräver starka åtgärder – och nu är det verkligen dags för handling!