Bilen tvingas stanna en bit bort, utanför kvarteret. Det går inte att köra närmare den 33-åriga läraren Zahra Shomans bostad i centrala Tyr i södra Libanon. Kvarteret står som en skugga av sitt forna jag efter de värsta flygattackerna.

Krossat glas krasar under våra steg, och byggnaderna omkring ligger i raserad förfall. Kablar hänger från väggar och stolpar som mekaniska ormar. Gardinen i Zahra Shomans sovrum är neddragen, och i det halvmörka rummet ligger en nyfödd pojke som heter Ali, som är helt ovetande om kriget som rasar utanför.

Zahra visar prov på en otrolig styrka. Hon berättar att kejsarsnittet gick som planerat och att hon har lyckats återvända hem så snart som möjligt efter sin födsel.

"Jag valde att åka hem direkt efter att jag födde Ali i går eftermiddag. Jag vill att han ska andas den här luften och känna att det är hans hem," säger Zahra med en blandning av stolthet och smärta.

Men för många i staden är detta en mardröm. Majoriteten av hennes grannar har flytt, och 95 procent av civilbefolkningen i Tyr har lämnat sina hem. Innan kriget bodde omkring 150 000 människor här, kända för sina vackra stränder och livliga fiskrestauranger. Nu är staden en spökstad.

Den plötsliga våldsamma konflikten har chockat många. Under några få timmar bombade israeliska styrkor flera byggnader och kvarter i Tyr. Lynxiga lyxhus på den populära kornischen fick ta emot några av de värsta attackerna.

"Klockan var exakt 14:35 när Ali föddes, och just då bombade Israel det första bostadshuset bredvid vårt hem," berättar Zahra med tårar i ögonen.

Trots detta har hon beslutat att stanna kvar. "Nej, jag är inte mer rädd om mitt barn än om andra barn. Hans liv är lika värdefullt som alla andra barns liv här," säger hon.

Men i staden är situationen kritisk. Den lokala sjukhusdirektören, Wael Muruwah, har varit tvungen att stanna kvar på sjukhuset under den senaste månaden, farhågorna om att resa till och från staden har blivit övermäktiga. Han varnar för att det är livsfarligt att färdas genom de här områdena. Med flera andra sjukhus stängda i södra Libanon är Tyr sjukhus den sista utposten för vård.

Mer än 2700 människor har dött i Libanon sedan konflikten bröt ut, och krigets hemligheter och skräck fortsätter att skala av digniteten hos platsen. Zahra har dock en enda önskan – "Jag hoppas att kriget stoppas nu omedelbart och alla barn och familjer återvänder till sina hem.’intéction with theTOcard amoun."

Denna önskan är ett starkt eko av den mänskliga kampens verklighet, och i ett land som en gång var en livlig turistdestination ger sig skuggorna för den grymmare verkligheten innan ljusets återkomst.