Inom ett dygn efter det amerikanska valet samlas nästan alla ledare i Europa för ett toppmöte inom Europeiska politiska gemenskapen (EPC) i Budapest.

Mötesvärden Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, har länge varit en trogen supporter av Donald Trump. Det har uppstått spekulationer om att det kan komma en ”överraskning” under mötet, kanske ett meddelande direkt från USA.

En hög EU-diplomat meddelar dock att detta inte står på agendan, men det råder ingen tvekan om att relationerna till USA kommer att diskuteras noggrant under en arbetsmiddag där EU-ländernas stats- och regeringschefer träffas.

"Det är viktigt för medlemsländerna att jämföra anteckningar. Ett enat budskap om hur vi ser på valresultatet är avgörande för EU:s enighet," förklarar diplomaten.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har redan gratulerat Trump och uttryckt hopp om framtida samarbeten. Samtidigt har EU-systemet påbörjat en noggrann förberedelse för de konsekvenser som valet kan medföra.

En av de mest brännande frågorna är handelsrelationerna, särskilt med tanke på Trumps löften om att införa kraftiga tullar. EU-länderna oroar sig inte bara för att deras varor kan bli dyrare i USA, utan även för hur man ska hantera ett ökat inflöde av varor från länder som Kina, som kan drabbas av tullarna.

EU-kommissionen har även satt ihop en särskild arbetsgrupp som arbetar med en lista på varor som kan användas för att motsätta sig tullarna eller som förhandlingsvapen. En lärdom från Trumps tidigare mandatperiod är att det ofta är bättre att agera tufft än att göra eftergifter.

När det kommer till konflikten i Ukraina har Trump lovat att åstadkomma fred omedelbart, en uppfattning som Orbán stödjer kraftigt. Men en majoritet av EU:s övriga medlemsländer står fast vid att fred måste nås utifrån Ukrainas villkor.

"Det är viktigt att klargöra att detta krig är ett ryskt angreppskrig. Slutet på konflikten avgörs av ukrainarna, och vi kommer att stödja dem så länge som det behövs," säger EU-diplomaten.

Ett USA-styrt handelsklimat kan därmed sätta press på både EU:s inre marknad och på de pågående fredsförhandlingarna kring Ukraina. Europas ledare ser genom dessa händelser en chans att stärka sin gemensamma röst främst i relation till USA, men också gentemot Ryssland.