När artificiell intelligens (AI) presenterar falska information som om det vore fakta, benämns det som hallucination. Även om detta fenomen vanligtvis uppfattas som problematiskt, visar ny forskning rapporterad av New York Times att dessa hallucinationer kan ha en positiv inverkan på vetenskaplig forskning.

Genom att utveckla nya koncept som inte tidigare existerat, har AI:s hallucinationer hjälpt forskare att designa innovativa läkemedel, identifiera cancerformer, skapa medicinska enheter och till och med förutsäga väderfenomen. Detta öppnar upp för en helt ny värld av möjligheter där forskare kan inspireras att utforska idéer och lösningar de annars aldrig skulle ha övervägt.

Amy McGovern, en framstående forskare inom AI, förklarar: "Allmänheten ser ofta detta som något negativt. Men faktum är att det ger vetenskapsmän nya idéer och möjligheter att tänka utanför boxen."

En annan forskare, James J. Collins, professor vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), betonar också fördelarna med hallucinationer. Han konstaterar att AI har påskyndat hans forskning om antibiotika avsevärt genom att automatiskt "hitta på helt nya molekyler" som kan revolutionera behandlingen av bakterieinfektioner.

Det är tydligt att trots de risker som är förknippade med hallucinerande AI, finns det en potential att dramatiskt snabba upp forskningsprocesser som tidigare skulle ta år att fullfölja. Forskning har nu möjlighet att gå framåt i ett snabbare tempo, vilket kan leda till banbrytande upptäckter inom olika fält. Frågan är nu: kommer vi att se fler framsteg tack vare AI:s uppfinningsrikedom, eller kommer dessa hallucinationer att ställa till det för vetenskapen på sikt?