Den aktuella diskussionen om vilket inflytande EU respektive Ryssland har på länder som Moldavien står i fokus nu när presidentvalet går in i sin avgörande fas på söndag. President Maia Sandu, som står för en pro-europeisk agenda, kämpar för att föra Moldavien närmare EU. Men den postsovjetiska cynismen bland medborgarna utgör en stor utmaning för hennes vision.

Många moldavier ställer sig frågan: Vad ger mest, EU:s möjligheter eller Rysslands påverkan? Denna tvekan speglar en djupare nerv i den post-sovjetiska verkligheten, där historiska och kulturella band till Ryssland fortfarande spelar en stor roll.

Kremls berättelser om ”splittrade” nationer används ofta för att framhäva sina egna intressen och försvaga andra länder. Denna retorik är inte unik för Moldavien, utan sträcker sig till exempel till USA och Tyskland, där normala politiska debatter också framställs som tecken på svaghet och oenighet. Med andra ord, Kremls strategi bygger på att skapa bilden av instabilitet i de länder som står i kontrast till deras egna intressen.

För Georgien och Ukraina, som också har tuffat igenom liknande politiska landskap, är det avgörande att lära av Moldaviens nuvarande situation. Dagens valresultat kan få stora konsekvenser för framtiden, inte bara för Moldavien utan för hela regionens samarbete med EU och dess kamp för en starkare identitet i en förändrad geopolitisk värld.