På Institutet för språk och folkminnen (Isof) har man sedan lång tid tillbaka arbetat intensivt med att samla in dialekter. Framför allt under åren 1935 till 1970 reste forskare genom hela Sverige för att spela in hur människor talade i sina lokala samhällen.

– Syftet från början var i mångt och mycket att bevara de traditionella dialekterna, berättar Annette C Torensjö, chef för Avdelningen för arkiv och forskning i Uppsala vid Isof. Dessa inspelningar utgör nu en ovärderlig resurs, inte bara för språkforskning utan också för utvecklingen av artificiell intelligens.

AI-system har börjat använda dessa historiska dialekter för att träna modeller som kan förstå och tolka mänskligt tal på ett mer nyanserat sätt. Detta kan i sin tur bidra till bättre röstassistenter och översättningstjänster, samt göra det möjligt för människor att kommunicera på sina egna dialekter i digitala plattformar.

Det är också intressant att notera att dialekterna speglar kulturella skillnader och identiteter, vilket ger AI-enheter möjlighet att anpassa sig till olika kontexter. Forskare uppmanar nu allmänheten att fortsätta bevara och dokumentera sina lokala dialekter, då dessa röstminnen är en viktig del av vårt nationella arv.