När 31-åriga Frida Sand vaknar varje måndag vet hon att det är dags att ta prover för att övervaka sin graviditet. Skillnaden är att hon inte behöver åka till sjukhuset för att kontrollera blodtrycket, pulsen eller proteinvärdet i urinen. Detta kan hon göra bekvämt hemma.

– Jag hade ingen aning om att detta var möjligt. Jag visste inte heller vad jag skulle förvänta mig av min graviditet med tanke på att jag har diabetes. Men jag har anammat egenmonitoreringen med glädje och det har fungerat fantastiskt bra för mig.

Genom egenmonitoreringen sparar hon många sjukhusbesök.

– På grund av min diabetes skickar vården remisser hit och dit, så allt som kan göras hemma är guld värt. Annars hade jag fått tillbringa mycket tid på sjukhus, säger hon.

Frida Sand arbetar som ambulanssjuksköterska, vilket ger henne en viss fördel i sin medicinska förståelse, men att hantera en graviditet är en helt ny utmaning.

– Även om jag varit diabetiker sedan 2003 och känner mig bekväm med det, så är detta en ny och spännande situation. Jag deltar också i digitala möten med min dietist och diabetessköterska, vilket fungerar bra.

Enligt en studie från e-hälsomyndigheten visar att hela 65 procent av medborgarna är positiva till att hantera sin vård och omsorg digitalt. Dock uppgav var femte svensk att tjänsterna är svåra att använda.

I en rapport från Socialstyrelsen uppgav 4 av 5 regioner att de använder sig av appar inom hälsovården. Trots detta finns det vissa patientsäkerhetsrisker, enligt Helena Walfridsson, medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen.

– Det handlar mycket om att man som patient har rätt kunskap och kompetens. Vad behöver jag kunna, vad får jag göra och hur säkerställer jag att informationen hanteras korrekt? Det är viktiga frågor, säger hon.

Walfridsson påminner också om att de digitala vårdalternativen är starkt rättsligt reglerade.

– Det är ett omfattande arbete för regionerna, och även om det ibland kan upplevas som besvärligt, så har de en skyldighet att ha rätt kompetens och bemanning för att kunna hantera detta.

Sedan 2020 har egenmonitorering implementerats inom specialistmödravården på Östra sjukhuset i Göteborg. Karolina Ericson, barnmorska på avdelningen, har deltagit i detta arbete sedan början.

– Det har varit en resa, särskilt genom olika system. Vi använder nu appen ”Vård och Hälsa”, och det har inneburit en konstant utveckling.

När en patient genomför sina tester skickas resultaten automatiskt till appen. Karolina Ericson förklarar att om något värde avviker, skickas en varning ut så att en barnmorska kan göra en första bedömning och kontakta patienten om det behövs.

– Vi övervakar ungefär 90 till 100 patienter och även om det tar tid, hade extra sjukhusbesök tagit ännu mer tid. Det gör att vi kan arbeta mer effektivt med patienter hemma.

Efter fyra år med egenmonitorering känner sig det flesta i personalen bekväma med systemet, även om det var en brant inlärningskurva.

– När man startar ett nytt system är det viktigt att involvera personalgruppen och att vården tänker i nya banor, vilket kan vara en utmaning. Det krävs extra tid i början för utbildning och att personalen ska lära sig systemet, men vi känner att det har fungerat bra för oss efter hand.

Karolina Ericson påpekar många fördelar med egenmonitorering.

– Man märker att det påverkar blodtrycksresultaten. När patienter kommer till oss, kan de vara stressade och därför får vi inte de resultat vi önskar. Men när de mäter hemma efter att ha vilat får vi mer korrekta blodtrycksvärden.

Frida Sand tycker att systemet är lätt att hantera.

– Jag tror mycket handlar om hur bekväm man är med tekniken. Min mamma hade antagligen tyckt att det var betydligt mer skrämmande.

– Det känns som ett stort steg framåt. När man väl är inne i det, känns det självklart att det ska vara så här. Många i min ålder känner sig säker på tekniken, så det är en bra målgrupp att fokusera på.

Egenmonitorering blir allt vanligare enligt en rapport från Socialstyrelsen, och det är tydligt att digitaliseringen av vården är här för att stanna.